- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
60

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Elektromagnetism - E. Hysteresis - F. Strömförande ledare i ett magnetiskt flöde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

uppstående förlusterna benämnas hysteresisförluster. Den yta, som
inneslutes av hysteresisslingan, dvs. ytan SRPTKLS i fig. 4: 8, motsvarar det
arbete, som åtgår för järnets magnetisering en gång, det s. k.
hysteresis-arbetet. Storleken av denna yta beror, dels på hur långt järnet magnetiseras,
dels på järnets egenskaper. Genom kallbearbetning utan efterföljande
glödgning ökas järnets hysteresis. Å andra sidan kan den betydligt nedsättas
genom legering av kolfattigt järn med kisel. I de fall då järnet måste
om-magnetiseras flera gånger i sekunden, såsom i växelströmsmaskiner och
transformatorer, kunna hysteresisförlusterna bli av betydande storlek, och
järnets sammansättning är därvid av stor betydelse.

F. Strömförande ledare i ett magnetiskt flöde.

Enär en strömförande ledare omger sig med ett magnetiskt flöde, måste
den också påverkas, om den befinner sig i ett främmande magnetiskt flöde.
Fig. 4: 9 visar en rak strömförande ledare, placerad i luftgapet till en
magnet. De heldragna induktionslinjerna i figuren hänföra sig till det
magnetiska flöde, som skulle alstras, om magneten vore ensam. Genom att
polytorna äro parallella och ha stor utsträckning i förhållande till avståndet
mellan dem, blir tätheten av magnetens flöde i det närmaste lika stor över
hela polytan. Detta flöde kan därför betraktas som homogent. De streckade
induktionslinjerna i figuren hänföra sig till det magnetiska flöde, som
skulle alstras, om den strömförande ledaren vore ensam. Detta flöde sluter
sig i cirkulära banor omkring ledaren.

Genom att den strömförande ledaren befinner sig i magnetens flöde,
alstras ett sammansatt flöde. De genom den elektriska strömmen alstrade
induktionslinjerna komma på ena sidan om ledaren att samverka med de
induktionslinjer, som härröra från magnetens flöde, under det att de på
den andra sidan motverka dessa. Det erhållna sammansatta flödet visas
av fig. 4: 10. Resultatet blir, att en kraft F söker föra ledaren nedåt enligt

Fig. 4: 9 o. 4: 10. Det magnetiska flödet omkring en strömförande ledare i luftgapet till
en magnet. T. v. visas flödet från magneten och flödet från ledaren var för sig. T. h. visas

det resulterande flödet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:46:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free