- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
68

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Elektromagnetism - K. Självinduktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

den uppstående strömmen växer från noll till sitt slutvärde -^vid
strömbrytarens slutning, dels hur den avtager vid brytning. Strömmens styrka följer
en s. k. exponentialkurva. Borttages järnet, blir det magnetiska flödet mycket
svagare, självinduktionen blir avsevärt mindre och strömändringen i samma
mån snabbare.

Självinduktionens styrka anges enligt ovan genom självinduktansen, även
benämnd självinduktionskoefficienten eller vanligen endast induktansen.
Denna mätes i henry (H). Om induktansen betecknas med L, erhålles den
genom självinduktion inducerade spänningen es enligt följande samband

. dl

vilket innebär, at[ den inducerade spänningens storlek är L, multiplicerat med
strömstyrkeändringen, uttryckt i ampere per sekund. Minustecknet anger,
att den inducerade emk:en motverkar strömändringen. Induktansen L är
proportionell mot kvadraten på antalet lindningsvarv i spolen och vidare
mot kretsens magnetiska ledningsförmåga.

Självinduktionen har tydligen att göra med det magnetiska flödet. Av
försöket ovan framgår, att den elektromagnetiska kretsen under en kort tid
efter strömkällans frånskiljande själv alstrar en ström. Det är tydligt, att det
är den i magneten upplagrade elektromagnetiska energin, som omsättes till
elektrisk energi och därefter till strömvärme i motstånden R och Rv Den
angivna energimängden upplagras i magneten, omedelbart efter det
strömbrytaren slutits, och är därvid orsaken till att strömmen först långsamt stiger
till sitt slutvärde. Den energi, som upplagrats i en elektromagnetisk krets,
då den för en ström J, kan skrivas

w=\L /2
Å

Om L anges i henry och I i ampere, blir W uttryckt i wattsekunder.

Vid brytning av en likströmskrets med stor induktans förvandlas den
upplagrade magnetiska energin till värme huvudsakligen i brytstället, och
följden kan bli en kraftig urladdning i form av en ljusbåge. Innehåller kretsen
en stor elektromagnet, t. ex. magnetlindningen i en generator eller motor,
kan vid hastig brytning den inducerade emk:en bliva så stor, att den skadar
isolationen och därtill är livsfarlig. För att få strömmen att avtaga långsamt
kan man ordna så, att ett urladdningsmotstånd (i?i i fig. 4: 16) inkopplas,
omedelbart innan brytningen sker. Även i detta fall kan man emellertid få en
betydande spänningsstegring vid brytningen. En annan utväg, som
nedbringar den uppträdande spänningens storlek, är att låta kontakterna
långsamt gå isär. Därigenom hinner strömstyrkan att sjunka något, allteftersom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free