Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - T. Trefassystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
nolla. Det visar sig emellertid, att en ytterligare förenkling kan
åstadkommas. Om man i vågdiagrammet, fig. 5: 58, adderar momentanvärdena av de
tre spänningarna, finner man, att denna summa i varje ögonblick blir noll.
Rent matematiskt kan man lätt utföra motsvarande addition av de tre ovan
angivna uttrycken, och man kommer till samma resultat. Samma sak gäller
vid symmetrisk belastning även strömmarna och för övrigt även de
magnetiska flödena i respektive faser. I ett symmetriskt trefassystem är alltså
summan av spänningarna respektive strömmarna i varje ögonblick noll.
Därav följer, att man helt enkelt kan slopa återledningen. De tre utgående
Fig. 5:61. Trefasnät med Y-koppIad generator och Y-kopplad
förbrukningsapparat utan nolledning.
ledningarna komma därigenom att tjänstgöra som återgångsledningar ål
varandra. Motsvarande koppling visas av fig. 5: 61.
Den i fig. 5: 60 och 5: 61 visade kopplingen av lindningarna kallas
stjärn-koppling eller Y-koppling, och motsvarande vektordiagram visas i fig. 5: 62.
De angivna vektorerna Elt E2 och E3, motsvarande spänningarna i de tre
faserna 1, 2 och 3, ligga symmetriskt, så att vektorn E2 kommer 120° efter
vektorn E, och vektorn E3 120° efter vektorn E2. Om man tänker sig det
angivna vektorsystemet roterande moturs, kommer alltså E, före E2 och E2
före E3. Detta motsvaras av att fas 1 får sitt maximivärde före fas 2 etc.
Tidsskillnaden motsvarar 1/3 av perioden. Vid normal växelspänning med
en frekvens av 50 hz blir den angivna tidsskillnaden 1/150 sekund.
På förbrukningsplatsen kan man ansluta apparater mellan var och en av
de tre faserna och den gemensamma nollpunkten, såsom visas av fig. 5: 60
och 5: 61. Spänningen på ifrågavarande apparater blir då lika stor som
den, som alstras i en av generatorns lindningar. Den angivna spänningen
kallas fasspänning. Det är emellertid även möjligt att ansluta en
förbrukningsapparat mellan två av faserna, men den därigenom utnyttjade
spänningen blir avsevärt större. Den kallas för systemets huvudspänning och
kan lätt konstrueras i ett vektordiagram, såsom fig. 5: 63 visar. I ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
