Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Växelström - T. Trefassystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
varande vektordiagram äro fasspänningarna, dvs. spänningarna mellan
respektive uttag 1, 2 och 3 och nollpunkten 0, betecknade E10, E20 och E30.
Härvid bör bemärkas, att riktningen av exempelvis spänningsvektorn Ew
är från punkten 0 till punkten 1. Spänningen mellan exempelvis faserna
1 och 2 representeras av vektorn E12, som i figuren blir riktad från punkten
2 till punkten 1. På samma sätt konstrueras de övriga huvudspänningarna
E23 och E31 med de i figuren angivna riktningarna. Spänningen E12 kommer
därvid att ligga 120° före spänningen E23 och spänningen E23 i sin tur 120°
före spänningen E31.
Fig. 5:62 o. 5:63. T. v. vektordiagram för ett trefasigt spänningssystem med
Y-koppling. T. h. fasspänningar och huvudspänningar i ett trefassystem med Y-
koppling.
De tre huvudspänningarna kunna sägas vara erhållna genom geometrisk
subtraktion på följande sätt
E10 — E 2o E12
- E30 ~> E23
E3o — E10 E31
Förhållandet mellan en huvudspänning och en fasspänning i ett
symmetriskt trefassystem kan lätt beräknas. Om fasspänningen betecknas med
Ef ocli huvudspänningen med Eh, finner man
Eh = \ßEf och
Vid angivandet av en trefasspänning i allmänhet med bokstaven E avses
alltid huvudspänningen. Om man avser fasspänningen, bör detta särskilt
antydas, t. ex. genom att man använder beteckningen Ef.
Man kan ur fig. 5: 63 lätt ånge fasförskjutningen mellan en
huvudspänning och en fasspänning. Det visar sig exempelvis, att huvudspänningen E12
ligger 30° före fasspänningen E10 och att huvudspänningen E23 ligger 90°
efter fasspänningen E10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
