Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Transformatorer - L. Transformatorer med reglerbar omsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’187
ma. I annat fall kunna farliga mekaniska påkänningar uppträda, särskilt vid överströmmar.
Såsom förut har framhållits, äro strömmarna i primär- och sekundärlindningarna motriktade
varandra, och lindningarna sträva därför att stöta bort varandra. Om emellertid lindningarna äro
placerade koncentriskt och vidare ligga mitt för varandra, så att de upptaga samma axiella längd
utefter kärnan, komma de att balansera varandra, och någon tryckkraft i axiell riktning kan ej uppstå. För att den magnetiska läckningen ej skall bli onödigt stor, böra lindningarna även vara
jämnt fördelade. Om några varv bortkopplas vid ena ändan av den ena lindningen, blir den magnetiska balansen upphävd, och en kraft uppträder, som strävar att skjuta lindningarna från varandra i axiell led. I en större transformator kunna dylika krafter på grund av magnetisk obalans, särskilt vid kortslutning, bli av betydande storlek, och man undviker därför i regel att placera de extra uttagen vid den ena ändan av lindningen.
Man kan exempelvis i stället placera uttagen mitt på benet, såsom fig. 7: 38 visar. Härigenom minskas den uppträdande kraften till en fjärdedel av det värde, som gäller för urkoppling vid den ena ändan av lindningen.
Fig. 7: 37. Trefasig, D-kopplad transformatorlindning med regleruttag.
Fig. 7: 38 o. 7: 39. Enfasig transformatorlindning, t. v. med regleruttagen förlagda till benets
mitt, t. h. med reglervarven utbredda över benets hela längd.
För att fullständigt komma ifrån magnetisk obalans kunna de extra lindningsvarven bredas ut efter benets hela längd, såsom visas av fig. 7: 39. Det är också detta förläggningssätt, som kommit till användning vid de största transformatortyperna. Ett exempel på det praktiska utförandet härav visas
av fig. 7: 72.
För att man skall få större möjlighet att anpassa en transformator efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
