Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - B. Synkrongeneratorns driftegenskaper - 2. Belastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömmen alstrade magnetomotoriska kraften på det sätt, som visas av fig.
9:13—9:15. Strömmen i ankarlindningen antages härvid ligga i fas med
den av rotorns huvudflöde inducerade spänningen.
Fig. 9:13 hänför sig till det ögonblick, då strömmen i fas 2 har sitt
maximivärde, vilket innebär, att strömmarna i fas 1 och fas 3 äro hälften så stora
som i fas 2 men riktade åt motsatt håll, dvs. negativa. Detta framgår också
av vektordiagrammet t. h. i figuren, i vilket vektorstorhetens
momentanvärde anges av dess projektion på den vertikala axeln. För att rita upp
den alstrade mmk:en får man taga hänsyn dels till strömmens riktning
i de olika faserna, dels till att strömmen i fas 2 är dubbelt så stor som i
de övriga faserna. Man erhåller en trappstegsformad mmk-kurva men
kan dock approximativt räkna med en sinusformad kurva. Denna har
tydligen sitt maximum i polluckan (mitt emellan polerna). Figuren visar
därjämte det huvudflöde, som erhålles från det roterande magnethjulet.
Resultatet blir, att den av fasströmmarna alstrade mmk-kurvan, den s. k.
ankarreaktionen, ger ett flöde, som är motriktat huvudflödet i den ena polkanten
men medriktat huvudflödet i den andra polkanten.
Fig. 9: 14 anger samma storheter som föregående figur men något
senare i tiden, motsvarande en tidsförskjutning av 1/6 period, dvs. 60
elektriska grader. Magnethjulet har därvid förflyttats i förhållande till
lindningarna en vinkel, som är 60 elektriska grader. Samtidigt ha strömmarna
ändrats så, att strömmen i fas 1 har nått sitt maximivärde och är negativ,
under det att strömmarna i fas 2 och fas 3 äro hälften så stora och positiva,
såsom framgår av vektordiagrammet. Ankarreaktionen uppritas på samma
sätt som förut. Det visar sig, att ankarreaktionen förflyttats utefter
ankarytan en vinkel, som är 60 elektriska grader, åt samma håll som
magnethjulet roterat. Ankarreaktionens amplitud är vidare lika stor som i
föregående fall.
Slutligen återges förloppet av fig. 9:15 ytterligare 1/6 period senare i tiden.
Ankarreaktionen erhålles på samma sätt som förut, men man får nu räkna
med att strömmen i fas 3 har sitt maximivärde, under det att strömmarna
i fas 1 och fas 2 äro hälften så stora och negativa. Det visar sig, att
ankarreaktionen fortfarande har samma läge i förhållande till polerna och vidare
att den har samma storlek som i de båda föregående fallen.
Man kan matematiskt lätt visa, att om en trefasig lindning matas av en
trefasig ström, alstras en roterande mmk, en ankarreaktion, som
roterar med synkron hastighet i fasföljdens riktning. Detta innebär, att de
pulserande flöden, som på grund av strömmarna alstras från var och en
av faserna i en trefasig synkronmaskin, sammansättas till ett gemensamt
flöde, som med konstant storlek roterar med samma hastighet och åt samma
håll som magnethjulet.
I det undersökta fallet, då vi förutsatt, att ankarlindningens ström ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
