Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper / 22 (1942-1943) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - B. Synkrongeneratorns driftegenskaper - 3. Kortslutning - 4. Förluster och verkningsgrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med ett övergående förlopp, innan man får ett stationärt värde på
kortslutningsströmmen. Storleken och formen på den momentana
kortslutningsströmmen beror på kortslutningens art. Fig. 9:23 visar den uppstående
strömmen i en fas vid en trefasig kortslutning. Den blir omedelbart efter
kortslutningen flera gånger större än den permanenta
kortslutningsströmmen, som uppnås först efter en eller några sekunder. Därvid kan strömmen
under de första ögonblicken även bli förskjuten från nollinjen, beroende på
i vilket ögonblick kortslutningen inträffar (se figuren).

Fig. 9: 23. Kortslutningsströmmen i en fas i ankaret samt i magnetlindningen vid trefasig kortslutning av en synkronmaskin. T. v. övergående förlopp, t. h. permanent kortslutning.

Den första strömstöten bestämmes av den s. k. begynnelsereaktansen.

Denna är för trefasgeneratorer med utpräglade poler av storleken 13—33 %,
vilket innebar, att kortslutningsstrommcn blir 100/33 = 7,5 till 100/33 = 3 gånger
märkströmmen, för det fall att kortslutningsströmmen ej är förskjuten från
nollinjen. Strömmen minskas hastigt under de 3—6 första perioderna (vid
50 hz) och därefter långsammare ned mot det permanenta värdet.

4. Förluster och verkningsgrad.

De uppträdande effektförlusterna i en synkronmaskin äro av tre slag:
tomgångsförluster, belastningsförluster och magnetiseringsförluster.

Tomgångsförlusterna uppträda, som namnet antyder, redan i tomgång
och äro oberoende av belastningens storlek. Hit höra i första hand
järnförlusterna, som bestå av hysteresis- och virvelströmsförluster och motsvara
de järnförluster, som förekomma i en transformator. Vid synkronmaskinen
ligga järnförlusterna i statorn, som har växelflöde. I rotorn äro polerna
magnetiserade med likström; flödet växlar alltså ej riktning, och någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>