- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
63

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Synkronmaskiner - I. Synkronmotorn och autosynkronmotorn. Faskompensering med synkronkondensator - 1. Synkronmaskinens egenskaper som motor - 2. Synkronmotorns konstruktion och startning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

vara lika stor som nätspänningen. Om magnetströmmen minskas, kommer
fasförskjutningen att bli induktiv, och resultatet är, att maskinen
upptager reaktiv effekt från nätet. Maskinen säges därvid gå undermagnetiserad.
Om å andra sidan magnetströmmen ökas, kommer fasförskjutningen att
bli kapacitiv, och resultatet är, alt motorn avger reaktiv efTekt till nätet.
Maskinen säges därvid gå övermagnetiserad. Den av motorn upptagna
strömmen ökas i båda fallen. Skillnaden är, att motorn i det förra fallet
utgör en induktiv och i det senare fallet en kapacitiv strömkrets. Ett
motsvarande resonemang gäller för sambandet mellan ankarström och
magnet-ström vid en godtycklig belastning.

De nämnda förhållandena återges enklast genom s. k. V-kurvor. Fig. 9:71
visar några dylika V-kurvor för en viss synkronmotor. Den streckade
linjen anger orten för den magnetström vid olika belastningar, som ger
effekt-faktorn eos q> = 1. Vid högre last erfordras givetvis högre magnetisering.
Figuren innehåller dessutom en V-kurva för fullastmoment, en för halvt
fullastmoment och en för tomgång.

2. Synkronmotorns konstruktion och startning.

Synkronmotorns konstruktion överensstämmer i princip fullkomligt med
synkrongeneratorns. De tidigare beskrivna konstruktionerna hänföra sig
emellertid närmast till kraftverksgeneratorer. Förekommande
synkronmotorer äro i allmänhet av betydligt mindre dimensioner. Vanligen har
man härvid också att räkna med lägre spänning. Statorns konstruktion
kommer därför mera att ansluta sig till asynkronmotorerna, som beskrivas
i ett följande kapitel. Rotorns konstruktion blir beroende av storleken; de
vanligaste typerna framgå emellertid av beskrivningen över generatorns
konstruktion.

Startningen av synkronmotorn kan utföras medelst särskild startmotor;
dylik hjälpmotor användes ibland vid större motorer. Startmotorn brukar
därvid vara en asynkronmotor, eventuellt försedd med startmotstånd. I
en del fall användas andra hjälpmotorer, såsom en seriekopplad
asynkronmotor, en autosynkronmotor etc. Om man som hjälpmotor använder en
asynkronmotor med samma poltal som synkronmotorn, kan man ej få
upp varvtalet fullt så högt som till det synkrona utan endast till 1 à 2 %
under detta. Oftast är det emellertid möjligt att vid tillslagningen av
likströmsmatningen få in maskinen i synkronism, även om det kan medföra
en betydande strömstöt. I allmänhet är det dock så, att man som
startmotor använder en asynkronmotor med något färre antal poler än
synkronmotorn. Det blir därigenom möjligt att enbart genom hjälpmotorn uppnå
fullt synkront varvtal. Man får i detta fall en mindre strömstöt, när maskinen
drages in i synkronism.

Av vikt är, såsom förut påpekats, att magnetlindningen hålles kortsluten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free