Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - E. Sambandet mellan asynkronmotorns moment och rotorns strömvärmeförluster - F. Den släpringade motorn och dess startförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Om man endast kan mäta eftersläpningen, är det alltså möjligt att räkna
ut rotorns resistansförluster. Eftersläpningen vid en släpringad motor kan,
om den är tillräckligt liten, mätas genom inkoppling av en amperemeter i
rotorkretsen. Vid låg frekvens hos rotorströmmen kommer nämligen nålens
utslag att pendla i takt med frekvensen. Oftast har man därjämte möjlighet
att mäta frekvensen med en voltmeter, ansluten mellan släpringarna. Vid
kortslutna rotorer måste man tillgripa andra metoder för mätning av
eftersläpningen, exempelvis genom stroboskop. Metoden att direkt avläsa
varvtalet genom exempelvis en tachometer är ej tillräckligt noggrann för att här
komma till användning, beroende på att varvtalet ligger ganska nära det
synkrona och att det är just skillnaden mellan dessa båda, som man önskar
bestämma.
Ibland anges motorns moment i form av den s. k. synkrona effekten. Med
synkron effekt menas därvid den effekt, som överföres från statorn till
rotorn.
F. Den släpringade motorn och dess startförhållanden.
Ett exempel på konstruktionen av en släpringad motor visas av fig. 10: 36.
Rotorn är därvid, som förut nämnts, försedd med en trefasig lindning
för samma antal poler som statorlindningen och i många fall av i huvudsak
samma utförande. Lindningens utförande behandlas senare i detta kapitel.
De tre lindningsfaserna i rotorn kunna vara kopplade i Y eller D. I båda
fallen äro uttagen förbundna med tre släpringar, som äro fastsatta på axeln
men isolerade från denna och från varandra. Genom borstar, som ligga an
mot släpringarna, kan rotorströmmen uttagas till erforderligt startpådrag.
Då motorn startas, låter man sålunda rotorströmmen gå genom ett
motstånd, som successivt urkopplas, allteftersom motorns varvtal ökar. Genom
inkoppling av det extra rotormotståndet under starten erhåller man en lägre
startström och kan därjämte få ett större startmoment. Anordningen
framgår av kopplingsschemat i fig. 10: 6. I och med att startmotståndet är
fullständigt urkopplat, kan fullastvarvtalet uppnås, och rotorlindningen är då
kortsluten. Motorn arbetar därvid på samma sätt som en vanlig kortsluten
motor. För att minska slitningen på borstar och släpringar brukar man
förse motorn med ett kortslutnings- och borstlyftningsdon. Detta är utfört
på så sätt, att man efter starten genom ett enkelt handgrepp kan kortsluta
de tre rotorfaserna direkt på släpringarna och därefter lyfta borstarna
från dessa.
Startströmmen vid direkt tillslagning av en normal asynkronmotor för
50 hz uppgår, såsom förut angivits, i allmänhet till 4—8 gånger
märkströmmen. Detta behöver icke innebära någon olägenhet vid små motorer,
vilka därför så gott som alltid utföras kortslutna. Vid medelstora och större
motorer däremot kan inkopplingsströmstöten medföra en störande spän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
