Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - F. Den släpringade motorn och dess startförhållanden - G. Den kortslutna motorn och dess startförhållanden - 1. Kortsluten rotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
lika stora. Det först urkopplade steget bör vara störst och de följande av
successivt minskad storlek.
Hur effektiv en startning är, brukar anges genom startfaktorn. Med
startfaktor menas förhållandet mellan startmomentet i procent av
fullastmomen-tet och startströmmen i procent av fullastströmmen. Om en motor startar
med ett startmoment, som är lika med fullastmomentet, vid dubbla
märkströmmen, är startfaktorn 50 %. Vid start med motstånd i sekundärkretsen
erhålles i allmänhet en startfaktor av 70 à 80 %.
Det erforderliga startmotståndets storlek beror dels på den tillåtna
start-strömmen, dels på det erforderliga startmomentet. Det vanligaste fallet är,
att motståndet beräknas med den förutsättningen, att motorn skall starta mot
ett konstant belastningsmoment. Om emellertid slartförhållandena äro svåra,
beroende på att tunga massor skola sättas i gång eller att vilofriktionen är
stor, kan det erfordras ett startmoment, som är betydligt större än
fullastmomentet. Man kan då ej begränsa startströmmen till så låga värden som
vid lätt start. Om starten är tung, kan det också erfordras flera uttag på
motståndet. I samma mån som antalet steg ökas, bli nämligen ström- och
momentvariationerna under starten mindre. I allmänhet brukar man vid
större motorer kunna begränsa startströmmen till 125 à 150 % av
märkströmmen.
De startmotstånd, som i de flesta fall komma till användning, utföras
som ohmska motstånd, bestående av motståndstråd eller gjutjärnskammar.
I vissa fall använder man hysteresismotstånd. Ett sådant utgöres av en
tindning på en ringformig kärna av stålband eller ståltråd med största
möjliga hysteresisförluster. Eftersom rotorfrekvensen är störst i starten och
sedan successivt sjunker, komma hysteresismotståndets förluster att avtaga
med eftersläpningen, enär förlusterna äro proportionella mot frekvensen.
Hysteresispådragets motstånd kommer alltså att automatiskt minska, i och
med att motorn kommer upp i högre varvtal, och man slipper urkopplingen.
G. Den kortslutna motorn och dess startförhållanden.
1. Kortsluten rotor.
Vid den kortstutna motorn består rotorlindningen, såsom förut antytts,
i allmänhet av kopparstavar i halvslutna rotorspår. Oftast äro både
stavarna och spåren runda. Stavarna äro vanligen isolerade mot järnet genom
tunt papper eller presspan. Vid ändarna äro de förenade med varandra
genom kopparringar på båda sidor om rotorn. Härvid äro i allmänhet
stavarna fästade vid ringarna medelst slaglödning eller svetsning. Fig.
10: 8 visar en dylik rotor av modern konstruktion. Spåren äro snedställda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
