Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Asynkronmaskiner - F. Den släpringade motorn och dess startförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Fig. 10: 7 visar även, hur motorns vridande moment varierar under
startperioden vid successiv urkoppling av motståndet. Härvid förutsättes, att
den maskin, som motorn driver, erfordrar ett konstant moment, vilket
innebär, att det bromsande momentet är lika stort i start som vid fullast.
Bromsmomentet är i figuren angivet genom en streckad horisontell linje. Motorns
startmoment måste vara något större än det angivna bromsmomentet, för
att motorns hastighet skall kunna öka, dvs. för att motorn över huvud taget
skall kunna sättas i gång. Motståndet antages vara avpassat så, att
momentet i start bestämmes av kurva g i diagrammet. Motorn startar alltså, och
hastigheten ökar, tills eftersläpningen får värdet s6 i diagrammet. För att
Fig. 10: 7. Momentkurvor för en trefasig asynkronmotor vid olika motstånd i rotorkretsen.
motorn skall ytterligare öka i varvtal, måste en del av motståndet kopplas
ur, och momentet i nästa steg antages motsvara kurvan f. Motorn fortsätter
då att accelerera, tills den erhåller eftersläpningen s5. Vid inkoppling på
nästa uttag erhålles momentkurvan e, varefter motorns varvtal ökar, tills
eftersläpningen blir s4, etc. Vid det sista steget urkopplas startmotståndet
fullständigt, och motorn får momentkurvan a, varvid varvtalet ökar, tills
eftersläpningen blir s, varefter motorn går med konstant varvtal vid
fullastmomentet.
Vid varje urkoppling av ett steg av rotormotståndet erhålles en ökad
ström till motorn. Starten kommer alltså att försiggå under en serie
strömstötar. För att man i det ifrågavarande fallet skall få gynnsamma
startförhållanden, dvs. tillnärmelsevis konstant motormoment under
igångsättningen, bör förhållandet mellan sekundärkretsens totala motstånd och
eftersläpningen vid urkoppling av motsvarande steg ha ett konstant värde. Med
utgångspunkt från rotorlindningens eget motstånd kan man sålunda avpassa
de olika stegen på startmotståndet så, att de bli av lämplig storlek i
förhållande till varandra. Av det sagda följer, att de olika stegen ej böra vara
7-242786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
