Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - D. Likströmsgeneratorers parallelldrift - E. Principen för likströmsmotorn. Generator- och motordrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
vid en större del av belastningsströmmen, såsom t. ex. vid en spänning,
motsvarande punkt d.
Kompoundmaskinen bar fått ganska stor användning som generator i de
fall, då parallellarbete med ackumulatorbatteri ej förekommer. Vanligast är
härvid en jämn kompoundering, varvid spänningen alltså blir tämligen
konstant.
För att parallelldrift mellan kompoundgeneratorer skall bli möjlig, måste
en utjämningsledning anordnas, som med varandra förbinder de punkter i
de olika maskinerna, där serielindningen är förbunden med ankaret.
Serie-lindningarna bliva härigenom parallellkopplade för sig och ankarna för sig.
E. Principen för likströmsmotorn. Generator- och motordrift.
En likströmsmaskin i allmänhet kan köras både som generator och som
motor. Den principiella skillnaden mellan de båda driftsätten kan enklast
erforderlig kraft för | A
att förflytta ledaren i V,—
det magnetiska flödetj
den elektromagnetiska ^ >
kraften på en strömfö- V——
rande ledare i ett mag- *
netiskt flöde J *
Fig. 11: 16 o. 11: 17. Principen för generator- resp. motorverkan hos en
likströmsmaskin.
åskådliggöras, om man betraktar en roterande ledare på ankarets yta enligt
fig. 11: 16 respektive 11: 17. Om maskinen drives som generator, alstras i
ledaren under dess rörelse uppåt förbi magneterna en ström, såsom visas
av fig. 11:16. Strömmens riktning i ledaren kan enkelt fastställas enligt
högerhandregeln. Om man tänker sig hålla högra handen så, att det
magnetiska flödet går in genom handens insida och så att tummen pekar i ledarens
rörelseriktning, komma fingrarna att ånge strömmens riktning i ledaren.
Strömmen strävar att föra ledaren nedåt, dvs. bromsar rörelsen. Det
erfordras därför en yttre kraft att föra ledaren uppåt och övervinna strömmens
bromsande verkan.
Om man tillför ledaren en ström i motsatt riktning mot förut, alstras av
strömmen en kraft, som söker flytta ledaren i samma riktning som förut, och
maskinen går då som motor. Förhållandet återges av lig. 11: 17. Kraftens
riktning erhålles fortfarande enligt högerhandregeln. Men man får nu hålla
handen så, att flödet går in genom insidan och så att tummens riktning
sammanfaller med strömmens riktning. Fingrarna angiva därvid kraftens och
rörelsens riktning. Vid en och samma rotationsriktning får tydligen
ankarströmmen vid motordrift motsatt riktning mot vid generatordrift. Om åter
strömriktningen är densamma, blir rotationsriktningen motsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
