Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Likströmsmaskiner - I. Startning och pådrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
ning brukar man förse motståndet med flera uttag, så att man successivt
kan koppla ur delar av motståndet, allteftersom motorns varvtal ökar. Det
första steget göres med största ohmtalet och de följande med mindre och
mindre ohmtal. För dimensioneringen av pådraget gälla i stort sett samma
principer, som tillämpas vid konstruktionen av pådrag för en
asynkronmotor. Startströmmen skall alltså under startförloppet ej överstiga ett visst
maximivärde. Vidare bör motståndet vara försett med tillräckligt många
uttag, så att starttiden ej blir för lång och så att strömstötarna vid
omkoppling mellan uttagen ej bli för stora.
För att en motor skall ge ett stort startmoment, dvs. utveckla ett stort
vridande moment vid strömmens tillslagning, fordras, att produkten av ankar-
Moment
Fig. 11: 26. Vridande momentet för varierande ström vid en
shuntmotor och en seriemotor.
strömmen och det magnetiska flöde, som skäres av ankarledarna, är stor.
I ankarlindningen kan man för likströmsmotorer i allmänhet tillåta högst
ungefär dubbla märkströmmen. Motorns startegenskaper bero för övrigt
på flödets styrka under starten. I detta avseende äro de olika typerna av
likströmsmotorer tämligen olika. Seriemotorn ger det högsta startmomentet.
Därnäst kommer kompoundmotorn med medverkande serielindning. Den
rena shuntmotorn har däremot lägre startmoment.
Betecknande för serie- respektive shuntmotorns egenskaper äro de två
kurvor över momentet som funktion av ankarströmmen, som visas av fig.
11: 26. Här visas det höga startmoment, som seriemotorn kan utveckla
vid överström. Av figuren framgår också ett annat förhållande, som tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
