- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
246

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - A. Luftledningar - 3. Induktans - 4. Spänningsfall och förluster på grund av ledningens resistans och induktans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

ledningarna. I de flesta fall kan man emellertid ernå fullt tillfredsställande
noggrannhet genom att räkna med de båda ledningarna var för sig,
oberoende av varandra.

Av ovanstående framgår, att en lednings induktans är oberoende av
strömmens frekvens. Ledningens reaktans åter blir direkt proportionell mot
frekvensen. Generellt erhålles reaktansen ur induktansen, genom att den
senare multipliceras med strömmens elektriska vinkelfrekvens eo = 2 nf, dvs.
med 314 vid 50 hz och med 157 vid 25 hz.

Den erhållna reaktansen för normalt förekommande kraftledningar
framgår ur diagrammen i fig. 14: 9 och 14: 10. I dessa diagram anges
reaktansen per km och fas vid 50 hz som funktion av fasavståndet vid några
olika värden på arean dels för tråd, dels för lina. Reaktansen vid 25 hz
blir exakt hälften så stor. De angivna kurvorna gälla för både enfas- och
trefassystem, i det senare fallet dock endast under förutsättning att ledarna
äro placerade i en triangel. Om ledarna äro placerade i ett plan enligt fig.
14: 8, får man vid 50 hz göra ett tillägg till det erhållna värdet av 0,015 ohm
per km och fas.

Med ökad spänning ökas i allmänhet både fasavstånd och lindiameter,
och detta gör, att reaktansen på olika normalt förekommande luftledningar
får ett ganska konstant värde. I regel kan man med god approximation
räkna med 0,4 ohm per km och fas vid 50 hz och X— 0,2 ohm per
km och fas vid 25 hz.

Såsom förut påpekats, gäller det ovan sagda endast för ledare av
omagnetiskt material. Vid järnledningar får man räkna med betydligt större
induktans. För en ledare av tråd i ett trefassystem med ledarna placerade i en
triangel erhålles härvid

Som ett exempel kan anges, att permeabiliteten n för normal ståltråd
vid en strömtäthet av 0,5—1 A/mm2 uppgår till ca 1 000, och motsvarande
induktans får alltså ett mångdubbelt större belopp än för en mot ståltråden
svarande ledning av koppar.

4. Spänningsfall och förluster på grund av ledningens resistans och induktans.

Om man vid en kraftledning kan bortse från kapacitetens inverkan, får
man i regel räkna med en lägre spänning på förbrukningsplatsen än på den
plats, där effekten matas in i ledningen. Vid beräkning av spänningsfall
och förluster kan man i allmänhet försumma att taga hänsyn till
kapaciteten upp till spänningar av ca 55 kV vid 50 hz och ca 77 kV vid 25 hz.
Kapacitetens inverkan behandlas närmare i avdelning 6.

L— [4,6 log

2 a /i
d A

■ 10~4 henry per km och fas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free