Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - D. Kortslutning - 3. Kortslutningsberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
dock ej tillämpas, när kretsen innehåller kablar, vid vilka man däremot kan
försumma reaktansen vid sidan av resistansen. Om man genomför en
kortslutningsberäkning med försummande av resistansen, bli de erhållna
värdena på kortslutningsström och kortslutningseffekt något större än i
verkligheten. Man kommer härigenom med utgångspunkt från de erhållna
värdena alltid på säkra sidan vid dimensionering av brytare och övriga
apparater, och förenklingen kan därför ofta med fördel tillämpas.
För att ge ett klarare begrepp om de uppträdande förhållandena vid
kortslutning är det enklast att visa resultatet av en kortslutningsberäkning för
en större överföring. Fig. 14: 26 visar schematiskt en 220 kV ledning, som
i den ena ändan är matad av tre större generatorer över skilda
upptrans-formatorer och i den andra ändan ansluten till ett angränsande kraftsystem,
varjämte ledningen har en avgrening med en nedtransformator. Data för
generatorer, ledningar och transformatorer äro angivna i figuren. Vidare
förutsättes, att det angränsande systemet vid en inträffad kortslutning i
motsvarande ledningsända ger en kortslutningseffekt av 300 MVA.
De vid en plötslig kortslutning uppträdande kortslutningseflekterna bliva
i enlighet med figuren, varvid beräkningarna äro baserade på generatorernas
begynnelsereaktanser. Det visar sig exempelvis, att en kortslutning direkt
vid generatoruttagen ger en kortslutningseffekt av 315 MVA, varav 145 MVA
matas från ifrågavarande generator och 170 MVA från övriga
parallellarbe-tande generatorer. Kortslutningseffekten i 220 kV ledningens
avgrenings-punkt blir 395 MVA, under det att man på avgreningstransformatorns
sekundärsida endast behöver räkna med 80 MVA. Detta sammanhänger med
att transformatorn är relativt liten i förhållande till ledningens
överföringsförmåga. Det kan anmärkas, att en lika stor parallellkopplad transformator
skulle öka kortslutningseffekten på sekundärsidan till 135 MVA.
De i figuren angivna värdena på kortslutningseffekterna visa
storleksordningen av de effektbelopp, man har att räkna med vid kortslutning i
ett stort överföringssystem. Vid en större kraftstation med ett flertal
generatorer, arbetande direkt på gemensamma samlingsskenor, kan man komma
upp till kortslutningseffekter om 1 000 MVA eller mera.
Hur kortslutningsströmmen minskar efter den första strömstöten, visas av
fig. 14: 27, som anger växelströmmens effektivvärde, bortsett från den
lik-strömskomposant, som kan uppträda i början av kortslutningen och göra
strömmen osymmetrisk. Såsom förut framhållits, blir förhållandet mellan
begynnelseströmmen och den permanenta kortslutningsströmmen mindre,
ju längre bort från generatorn kortslutningen inträffar, och samtidigt
minskas även dämpningen. Det bör här anmärkas, att den angivna figuren
hänför sig till det fall, att generatorerna gå fullastade. Härav bestämmes
nämligen faktorn m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
