Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - D. Kortslutning - 3. Kortslutningsberäkningar - 4. Termiska och dynamiska påkänningar vid kortslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Ovanstående framställning av kortslutningsförhållandena hänför sig till
en trefasig eller symmetrisk kortslutning. Kortslutningsströmmen får
därvid en tämligen god sinusform. Förhållandena vid tvåfasiga kortslutningar
äro helt olika. Strömmen blir då ingalunda sinusformad, utan strömvågen
får en mycket spetsig kurvform. Effektivvärdet för strömmens
begynnelsevärde är dock lägre än vid en trefasig kortslutning, och påkänningarna bli
därför också vanligen lägre. Detta gör, att man i allmänhet icke brukar
utföra några särskilda kortslutningsberäkningar för tvåfasig kortslutning.
400 -
Fig. 14: 27. Kortslutningsströmmens förlopp vid kortslutning nära en generators
uttag (kurva a motsvarande en kortslutningseffekt av 145 MVA) respektive i
kraftledningen nära samlingsskenorna (kurva b motsvarande en kortslutningseffekt
av 300 MVA) enligt fig. 14: 26. Båda kurvorna visa växelströmmens effektivvärde
vid 220 kV samt hänföra sig till strömmen i ledningen på ena sidan om
kortslutningsstället.
4. Termiska och dynamiska påkänningar vid kortslutning.
En anläggningsdel i en överföring, som utsättes för överström, blir
därmed också utsatt för onormala påkänningar dels i termiskt, dels i
mekaniskt avseende. Med hänsyn till anläggningsdelens förmåga att tåla
överströmmar utan att skadas talar man om dess överströmshållfasthet, som
innefattar både termisk och mekanisk hållfasthet. I fråga om strömbrytare
och smältskydd talar man härvid om brytförmågan. Av speciell betydelse är
överströmshållfastheten vid kortslutning, den s. k. kortslutningssäkerheten.
En anläggning kan benämnas kortslutningssäker, först när alla delar äro så
dimensionerade, att de tåla de största vid kortslutning uppträdande
påkänningarna.
18-242786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
