Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Vattenturbiner - D. Olika turbintyper. Löphjul och ledskenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Vid exempelvis turbinerna för Stadsforsen, där konstruktionsfallhöjden
är 27,8 m, blir den mot ovannämnda hastighetstriangel svarande verkliga
periferihastigheten hos löphjulet ut = 1,48 • 9,81 • 27,8 = 34,6 m/s.
Löphjulets yttre diameter vid inloppskanten är 5,3 m, och motsvarande
varv-34 6
tal blir sålunda -— = 2,08 r/s = 125 r/m. Effekten är 35 000 kW, och
ti • 5,3
det motsvarande specifika varvtalet blir ns — 367.
Av ovanstående framställning följer, att det ej råder någon principiell
skillnad mellan turbiner för olika specifika varvtal. Det konstruktiva
utförandet av löphjulet kan dock bli ganska olika, och det är detta, som
gjort, att man skiljer på de tre nämnda turbintyperna. I stället för att tala
om långsamlöpare, normallöpare och snabblöpare förekommer det också,
att man betecknar turbinerna högtrycksturbiner, medeltrycksturbiner och
lågtrycksturbiner.
En jämförelse mellan de i fig. 15: 10—15: 12 angivna hastighetstrianglarna
visar, att vattnets relativa hastighet, dvs. dess hastighet i förhållande till
löphjulsskovlarna, ökar med det specifika varvtalet. Denna hastighet
inverkar på friktionsförlusterna i löphjulet. För att dessa förluster ej skola
bli alltför stora vid höga specifika varvtal, minskar man friktionsytornas
storlek. Detta kan ernås genom ett mindre antal skövlar, och genom att
skovlarna utföras kortare.
Förutom de nämnda friktionsförlusterna får man vid en turbin även
räkna med ett annat slags förluster. Under förutsättning att skovlarna
äro fasta, kan nämligen det gynnsammaste arbetsresultatet uppnås endast
vid ett visst bestämt varvtal och den däremot svarande vattenföringen.
De tidigare angivna hastighetstrianglarna hänföra sig sålunda till det fall,
att turbinen går vid en viss bestämd belastning, s. k. stötfri belastning. Vid
andra värden på belastningen komma vinklarna mellan ledskeneskovlar
och löphjulsskovlar ej att passa tillsammans, och det uppstår då s. k.
stötförluster. Dessa förluster bliva särskilt stora vid snabblöparna, vilket bäst
framgår av en verkningsgradskurva.
Fig. 15: 13 visar kurvor över den erhållna verkningsgraden vid
varierande belastning dels för två francisturbiner, en långsamlöpare och en
normallöpare, dels för en propellerturbin (snabblöpare). Den sistnämnda
kurvan hänför sig till en av Lilla Edets propellerturbiner, vilkas löphjul
emellertid ha ett mindre vanligt utseende (se fig. 15: 14). Det visar sig,
att propellerturbinen vid lägre last får en mycket låg verkningsgrad. I regel
bliva snabblöparna ej lämpliga för kraftverksdrift med den varierande
belastning, man har att räkna med. Undantag utgöra sådana fall, då man
kan driva turbinen huvudsakligen vid fullast eller nära fullast.
Den nämnda olägenheten kan undgås, genom att man utför snabb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
