Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - B. Ångtekniska grundbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
störst från den varmare kroppen, och resultatet blir, att värme på grund
av strålningen överföres från denna till den kallare. Den överförda
värmemängden blir därvid lika med skillnaden mellan de från kropparna
utstrålade energimängderna.
Vid uppvärmning av en kropp är temperaturstegringen beroende dels
av den tillförda värmemängden, dels av vissa egenskaper hos kroppen.
Kroppens egenskaper i detta avseende anges genom dess specifika värme. Med
specifika värmet menas det antal kilokalorier, som erfordras för att höja
temperaturen hos 1 kilogram av ämnet 1°C. Enär specifika värmet i
allmänhet är beroende av temperaturen, brukar man vid värmeberäkningar
ofta använda ett medelvärde, avseende ett visst temperaturintervall.
Då en kropp vid uppvärmning övergår från ett aggregationstillstånd till
ett annat, exempelvis från fast form till flytande eller från flytande form
till gasform, måste en viss mängd värme tillföras kroppen, innan dess
temperatur kan ytterligare stiga. Man säger, att ändringen av
aggregationstillståndet medför, att en viss mängd värme bindes i kroppen. Då ett ämne
smälter, bindes sålunda en viss mängd värme, som åter kan erhållas, då
ämnet stelnar. På motsvarande sätt bindes en viss värmemängd, då ämnet
övergår från flytande form till gasform genom ångbildning, och lika stor
värmemängd frigöres, då ämnet övergår från gasform till flytande form
genom kondensation. Den temperatur, vid vilken ångbildning sker, benämnes
ångbildningstemperatur.
Av speciellt intresse inom ångtekniken äro de ovannämnda fysikaliska
egenskaperna hos vattenånga. Vattnets ångbildningsvärme vid
atmosfärtryck utgör ca 540 kcal/kg. Smältvärmet för överföring av is till vatten utgör
80 kcal/kg. Specifika värmet för vattenångan är beroende av dels
temperaturen, dels trycket. Som exempel kan anföras, att specifika värmet för
vattenånga vid en temperatur av 300° C och ett tryck av 10 kg/cm2 (ata)
utgör 0,51 och vid en temperatur av 450° C och ett tryck av 100 kg/cm2
(ata) 0,65.
Vid uppvärmning av en kropp under konstant tryck sker, oberoende av
aggregationstillståndet, i allmänhet en volymökning. Denna är oftast större för
vätskor än för fasta kroppar och avsevärt större för gaser än för vätskor. Den
är vidare speciellt stor, då en vätska överföres i gasform genom ångbildning.
Med gastryck (ångtryck) menas det tryck, som gasen utövar på väggarna
till det omgivande rummet. Det anges vanligen i kg per cm2. Ofta anges det
emellertid också i antal atmosfärer. Härvid har man tidigare utgått från
ett normalt atmosfärtryck av 760 mm kvicksilverpelare, motsvarande 1,0333
kg/cm2. Numera räknar man inom ångtekniken alltid med tekniska
atmosfärer, varvid 1 atmosfär motsvarar ett tryck av 1 kg/cm2 eller 735,6 mm
kvicksilverpelare. Låga tryck anges ofta i mm vattenpelare, varvid 1 kg/cm2
(1 at) = 10 000 mm vattenpelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
