Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - D. Bränsle - 2. Flytande bränslen - 3. Gasformiga bränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
mer eller mindre uppblandad med liknande organiska ämnen. Bensolen
har många fördelar som motorbränsle men saknar betydelse i vårt land.
Tjäroljorna utgöra en blandning av lättare och tyngre oljor, vilka erhållas
som biprodukt vid framställning av tjära. Tjärolja har fått viss
användning för dieselmotor drift, varvid den dock först måste raffineras.
Skifferoljorna ha i vårt land hittills ej fått så stor praktisk betydelse, men
omfattande undersökningar pågå i syfte att söka få till stånd en lönande
framställning av dem. Liksom de övriga här nämnda
torrdestillationsprodukterna utgör skifferoljan ett bränsle, som man tillgriper först i brist på
sådana bränslen, som erhållas direkt genom destillation av bergolja.
Till de hydrerade oljorna höra dels hydrerade stenkolsoljor, dels hydrerade
träoljor.
Värmevärdet för mineraloljorna är av storleksordningen 10 000 kcal/kg,
och de ha det högsta värmevärdet av alla bränslen. För
destillationsprodukter av stenkolstjära är värmevärdet 9 000—9 300 kcal/kg, för
brun-kolstjära 9 400—9 800 kcal/kg och för alkohol 7 800 kcal/kg.
De flytande bränslena användas dels för direkt eldning, dels för drift av
förbränningsmotorer. Det sist berörda användningsområdet är det avgjort
viktigaste. Den största konsumtionen härvid gäller bensin för bilar. För
uppvärmningsändamål har oljan dock under senare år fått större betydelse
än tidigare.
Av samtliga ovannämnda flytande bränslen äro egentligen endast råolja,
tjärolja och skifferolja lämpliga som ångpannebränsle.
3. Gasformiga bränslen.
Till de gasformiga bränslena höra vissa naturgaser, som dock sakna
betydelse i vårt land. En annan grupp av gasformiga bränslen utgöra de
konstgjorda bränslegaserna, såsom acetylen, vätgas och oljegaser. En tredje grupp
utgöra avgasningsprodukter av stenkol, ved och torv samt
förgasnings-produkter, såsom vatten- och generatorgas.
Avgasningsprodukterna erhållas genom upphettning av ett ämne utan
lufttillförsel, och de ha i regel höga värmevärden. De viktigaste äro
koksugnsgas och lysgas. Förgasningsprodukterna bildas genom förbränning av
fasta bränslen och omedelbart därpå följande reduktion av
förbränningsgaserna till koloxid och väte. Detta sker i särskilda gasgeneratorer. De
bildade gaserna ha tämligen låga värmevärden. Generatorgasen har den
fördelen, att man för dess framställning kan använda träavfall, sågspån och
andra mindervärdiga bränslen.
De gasformiga bränslenas värmevärde brukar anges per
normalkubikmeter (Nm3), vilket är den gasmängd, som vid 0° C och 760 mm kvick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
