Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 6. Den nyaste strålningspannan vid Västerås kraftverk - F. Ångturbiner - 1. Turbintyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
viss annan del av någon orsak faller ur drift. Då pannan eldats upp,
inkopplas den automatiskt på ångledningsnätet genom backventiler, som öppna,
då pannans tryck blivit lika med nätets.
F. Ångturbiner.
1. Turbintyper.
De nu använda ångturbinerna grunda sig i huvudsak på svensken de
Lavals och engelsmannen Parsons’ uppfinningar mot slutet av 1800-talet.
Man skiljer mellan två huvudtyper, nämligen aktionsturbiner och
reaktionsturbiner. Hos de förra expanderar ångan helt i fasta munstycken
(dysor) eller ledskenekanaler, varefter ångan inströmmar i skovelhjulet, och
hos de senare sker expansionen delvis i roterande skovelkanaler.
Med avseende på den riktning, i vilken ångan strömmar genom turbinen,
skiljer man mellan axialturbiner och radialturbiner, varjämte det även
förekommer kombinationer av båda dessa typer.
Hos axialturbinerna strömmar ångan genom systemet parallellt med
tur-binaxeln och hos radialturbinerna radiellt, dvs. från centrum ut mot
periferin eller omvänt.
De Laval-turbinen, som utgör en axialturbin av aktionstyp, bestod i sitt
ursprungliga utförande av ett enda hjul med en skovelkrans, mot vilken
snedställda munstycken voro riktade. Efter expansion i dessa munstycken
fick ångan med stor hastighet träffa skovelhjulet, som härigenom bringades
att rotera. Det erhållna varvtalet, som var mycket högt och kunde uppgå
till 20 000 r/m, utväxlades genom anslutning av en kuggväxel.
Parsonsturbinen kom i marknaden ungefär samtidigt med de
Lavalturbinen och utgör en axialturbin, som arbetar enligt reaktionsprincipen.
Den kännetecknas av att ångan successivt expanderar i ett stort antal
led-skene- och skovelkanaler. Skovlarna äro fästade på en turbinaxel, vilken är
utformad som en stor cylinder, varjämte ledskenor äro anbringade i
turbinhuset mellan varje par skovelringar.
Många förbättringar på de ursprungliga turbinkonstruktionerna ha under
årens lopp företagits, och många nya konstruktioner ha också sett dagens
ljus. De nuvarande ångturbinerna av axialtyp äro vanligen konstruerade
med ett antal turbinskivor, fastsatta på en turbinaxel, såsom visas i fig.
17: 34. Samtliga skivor rotera åt ett och samma håll. Mellan skivorna sitta
ledskeneväggar, varigenom skivorna komma att rotera i separata kamrar.
Ångan, som inkommer i ett ångrum i turbinhuset, passerar först ett antal
munstycken, varvid ångtrycket minskar men hastigheten ökar. Vid
utgången från dessa träffar ångstrålen första turbinskivan i första ångrummet.
Under passagen genom dennas skövlar nedsättes hastigheten. Från det första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
