Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - F. Ångturbiner - 1. Turbintyper - 2. Stalturbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
periferin bringas de båda hjulen att rotera med samma hastighet i motsatta
riktningar. Det finnes inga stillastående ledskenor hos denna turbin, utan
det ena turbinhjulets skövlar tjäna som ledskenor för det andras. Vardera
turbintappen är vidare kopplad till en generator.
Efter Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, som tillverkar turbinen i
Sverige, benämnes den vanligen Stalturbinen. Uppfinnare äro bröderna
Birger och Fredrik Ljungström.
2. ’Stalturbinen.
Stalturbinen är enligt det föregående en dubbelrotations radialturbin,
arbetande enligt reaktionsprincipen. I jämförelse med andra turbintyper
utmärker den sig för ringa utrymmesbehov och framför allt för kort
starttid.
Den angivna konstruktionen med koncentriskt placerade skovelringar
medför, att skovelsystemet till en Stalturbin får jämförelsevis små
ytter-dimensioner. Det är vidare möjligt att konstruera skovelsystemet så, att
inga farliga spänningar i materialet kunna uppstå på grund av ojämn
uppvärmning av systemets olika delar. Turbinen kan därför igångsättas på
mycket kort tid. Sålunda startas Stalturbiner av normal typ för de högsta
effekter och med god ångekonomi på fem à tio minuter från stillestånd till
fullast vid högsta förekommande ångtemperaturer.
Genomskärning av en större Stalturbin visas i fig. 17: 36. I detta fall är
turbinen försedd med både radial- och axialsystem, det senare som
komplement till det förra. Av figuren synes, hur ångan genomgår turbinen och hur
kanalerna måst utformas med hänsyn till ångans successiva expansion.
Turbinens konstruktion blir i hög grad betingad av den stora
rotationshastighet, man har att räkna med, samt de stora temperaturvariationer, som
materialet blir utsatt för. Varvtalet måste med hänsyn till turbinens
verkningsgrad väljas högt och brukar vid turbiner för drift av synkronmaskiner
för 50 hz vara 1 500 eller 3 000 r/m. Med hänsyn till de mekaniska
påkänningarna är det av speciell vikt, att materialet för skövlar och skovelringar
underkastas noggrann kontroll ävensom att dimensioneringen blir
ändamålsenlig med tanke på uppkommande temperaturvariationer.
Av speciellt intresse äro tätningsanordningarna. Såsom figuren visar,
äro axeltätningarna mot ångan av labyrinttyp. Man kan visserligen ej undgå
en viss ångförlust, men vid en större turbin tillvaratager man den ånga, som
läcker ut, och leder den till en förvärmare (läckageförvärmare) för
uppvärmning av kondensatet.
Till vartdera av de båda turbinhjulen är kopplad en generator,
representerande aggregatets halva effekt. Rotorerna bruka vara av
parallellspår-typ. Rotorkärnan utföres vanligen av ringar utav specialstål, som pressas
8-248895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
