Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - I. Ångkraftanläggningar - 2. Planering - 3. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Kylvattenförhållandena kräva beaktande både vid fastställandet av
ångkraftanläggningens läge och vid uppförandet av erforderliga byggnader.
Dessa böra uppföras så, att det avgående kylvattnet kan avrinna fritt,
samtidigt som onödigt stor pumphöjd undvikes. Härmed sammanhänger, att
anläggningarna ej bruka utföras med större källare utan hellre byggas i
höjden.
Som exempel på planeringen av ett större ångkraftverk visas i fig. 17: 44
en plan över Västerås kraftverk med det äldre pannhuset, de två nya
tornpannorna, maskinhus, ställverksbyggnad, kolgård, hamn jämte övriga
delar av anläggningen.
Västerås kraftverk är ursprungligen byggt som reserv för
vattenkraftstationen i Älvkarleby men har sedermera kommit att utgöra ett komplement till
statens samtliga vattenkraftverk, samtidigt som det utgör reserv för dessa.
Kraftverkets läge har bestämts med hänsyn till de goda kommunikationerna
såväl till lands som till sjöss samt tillgången på kylvatten. Stationen har
dessutom ett mycket gynnsamt läge med hänsyn till Vattenfallsverkets
kraftledningar, alldenstund den är belägen nära mittpunkten av ett större
ledningssystem.
Kraftverket har egen kaj, användbar för fartyg upp till 3 000 ton.
Koltransporterna från fartyg till upplagsplats liksom därifrån till pannhusen
verkställas med hjälp av kranar samt av lokomotiv med transportvagnar.
Kolgården rymmer 150 000 ton. Inom anläggningen finnas dessutom
brännoljecisterner med en sammanlagd volym av 7 000 m3.
Anläggningen har direkt spårförbindelse med järnvägsnätet, vilket är
av betydelse både för själva kraftstationen och för den inom området
belägna verkstaden inklusive galvaniseringsugnar för varmförzinkning av
fackverksstolpar.
3. Ekonomi.
En ångkraftanläggnings ekonomi sammanhänger i främsta rummet med
värmeförbrukningen för varje alstrad kilowattimme och dessutom, ehuru
i mindre grad, med övriga driftkostnader och kostnaderna för det i
anläggningen nedlagda kapitalet. Därjämte får man givetvis ställa ekonomin i
visst samband med den önskade driftsäkerheten. Det kan exempelvis
förekomma, att anläggningen under långa perioder måste ha pannorna
uppeldade för att kunna vid behov så snabbt som möjligt tagas i drift, varvid
man givetvis får en betydande tomgångsförbrukning utan någon
energialstring.
Ångkraftanläggningens ekonomi med avseende på värmeförbrukningen
vid viss belastning brukar anges genom den termiska verkningsgraden.
Härmed menas den procentuella utvinningen av elektrisk energi ur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
