Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - I. Ångkraftanläggningar - 3. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
genom bränslet tillförda värmeenergin. Den termiska verkningsgraden kan
skrivas
V =VP Vi Vt Vg
varvid rjp = ångpannans verkningsgrad inklusive drift av fläktar och
pumpar,
rjl = rörledningssystemets verkningsgrad,
r\t = turbinens verkningsgrad inklusive hjälpmaskineri,
t]g = generatorns verkningsgrad inklusive hjälpmaskineri.
Den här angivna termiska verkningsgraden rj brukar sällan ha sitt
maximum vid anläggningens maximilast, utan oftast är verkningsgraden
bäst vid en tämligen låg last, exempelvis 50 à 75 % av maximieffekten,
beroende på anläggningens utnyttjande. De maximivärden på den termiska
verkningsgraden, som man kan uppnå i praktisk drift, äro av
storleksordningen 25 à 30 %.
För att få en klar bild av energiförhållandena vid en
ångkraftanläggning brukar man upprita energidiagram, som visa, vilka olika förluster
man har att räkna med, och dessas storlek. Som exempel på ett sådant
energidiagram visas i fig. 17:45 energiförhållandena vid strålningspannan
P 12 i Västerås jämte tillhörande ångturbingenerator G 5 för 50 000 kW.
Man kan av diagrammet se de olika förlusterna i ångpannan och hur man
genom anpassade åtgärder kunnat tillvarataga det alstrade värmet på bästa
möjliga sätt genom olika typer av förvärmare etc. Genom exempelvis
matarvattenförvärmning i ekonomisern tillgodogör man sig från rökgasvärmet ca
6 % av den med bränslet tillförda energin. Genom luftförvärmaren
tillvaratager man vidare från rökgaserna ytterligare 20 %. På motsvarande
sätt anger figuren, hur energin fördelas i turbinanläggningen. Även
härvidlag återvinnes en viss del av energin genom förvärmning, nämligen av
matarvattnet.
De olika delar av ångkraftanläggningen, som energidiagrammet hänför
sig till, äro schematiskt visade i fig. 17: 46.
Trots alla åtgöranden för att tillvarataga bränsleenergin vid en
ångkraftanläggning blir den resulterande verkningsgraden tämligen låg. Genom
kylvattnet till kondensorn upptages icke mindre än ca 59 % av den
tillförda bränsleenergin.
I anslutning till de visade figurerna påpekas, att energidiagrammet avser
förhållandena vid en generatorbelastning av 35 000 kW, varvid pannan ej
är fullt utnyttjad utan endast till ca 50 %.
För en ångkraftanläggning, som innehåller ett flertal ångpannor, ofta
av olika utföranden och kanske även med olika bränslen, är det ett ganska
svårt problem att få någon klarhet över det i fråga om bränsleförbrukningen
gynnsammaste driftsättet vid olika belastningar. Man har då att bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
