Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Luftledningar - E. Ledare - 3. Skarvning - 4. Vibrationer - 5. Jordlinor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
rören äro cylindriska med för linan avpassad diameter. Själva
skarvningen utföres medelst en press, vilken kan vara mekanisk eller hydraulisk.
Vid skarvning av stålaluminiumlinor användes presskarv med hydraulisk
press, såsom framgår av fig. 20: 14. Linans kärna, som består av ståltrådar,
skarvas med ett särskilt stålrör, varvid den blottade delen av kärnan målas
med mönja för att icke utsättas för korrosion. Sedan denna skarv
färdigställts, målas både stålröret och närliggande delar av aluminiumledarna
med mönja, varefter aluminiumtrådarna skarvas med ett särskilt
skarvrör av aluminium. Utvändigt ha båda rören från början ellipsformad
sektion, men inuti äro de cirkelformiga. Genom pressningen övergår
ellipsformen till cirkulär form.
En presskarv blir starkare än en vridskarv och får i det närmaste samma
hållfasthet som linan själv.
4. Vibrationer.
Under vissa omständigheter kan en uppspänd ledare råka i vibrationer.
Ju stummare infästningen är, desto lättare reflekteras vibrationerna vid
infästningen, och ledaren utsättes för utmattningspåkänningar, som i svårare
fall kunna förorsaka ledningsbrott. Risken för vibrationer är i allmänhet
större vid stålaluminiumlinor och ihåliga kopparlinor än vid massiva
kopparlinor och ökas med hårdare uppspänning. I övrigt kunna vibrationer
förekomma på både större och mindre ledningar, men de kräva särskilt
beaktande vid grova ledare och framför allt ledare av stålaluminium.
Utmattningsbrott på ledaren till följd av vibrationer ske vanligen vid
infästningspunkterna inuti eller strax utanför linhållarna. För att skydda
ledaren brukar man förse den med skyddslindning eller skyddsband vid
linhållarna, och för att minska vibrationernas amplitud till ofarliga värden
uppsättas dämpare i närheten av linhållarna, en eller två i varje spann.
En dämpare, som visat sig mycket effektiv, består av flera i ett plåtfodral
inneslutna gjutjärnsskivor, uppträdda på en vertikal bult, vars nedre del
är utformad som en platta. Bulten är medelst en bygel fästad vid den
strömförande linan. Den av linan upptagna rörelseenergin överföres
till skivorna, som sättas i rörelse och åstadkomma ett klapprande ljud.
Vibrationerna dämpas, genom att rörelseenergin överföres till dämparna,
där den omsättes i nötning och uppvärmning av vikterna. En dylik dämpare
visas i fig. 20: 23.
5. Jordlinor.
Enligt 1939 års föreskrifter förstås med jordledare en under normal
drift direkt jordad ledare. Den vanliga benämningen är emellertid
jordlina, och man avser därmed närmast de jordade linor, som anordnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
