Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ställverk - N. Fjärrkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Antag, att man exempelvis vill slå ifrån brytare 5. Genom en kontakt vid
manöverställare 5 kallas väljarna till läge 5 vid både den sändande och den
mottagande stationen. Detta sker, genom att sändaren i station A avger
en för läge 5 karakteristisk impulsserie, som kan bestå av exempelvis 23
korta impulser och 1 lång impuls, nämligen den femte. Denna impulsserie
medför, att varje väljare med utgångspunkt från viloläget går fram i steg
till läge 5 och kvarstannar där. Genom särskilda impulsserier kontrolleras
automatiskt, att väljarna verkligen stå på samma plats. Samtliga nu beskrivna
funktioner medhinnas på endast någon sekund. Kanal 4 är nu inkopplad
för manövrering, kanal 3 för lägesindikering och kanal 2 för mätning, allt
vid brytare 5. På liknande sätt kunna väljarna sedan inställas på andra
kontakter för manövrering av andra brytare, lindningskopplare,
förställningsmotorer etc.
Manövreringen sker i detta fall, genom att en viss karakteristisk impuls
utsändes för »till» respektive »öka» och en annan för »från» respektive
»minska». Dessa olika impulser uppfattas av speciella reläer. På likartat
sätt sker lägesindikeringen från station B till station A. Om någon eller
några brytare skulle lösa ut, medan väljarna stå på ett annat steg, medför
detta, att väljarna automatiskt gå runt ett varv och undersöka läget av alla
brytare. Den som då löst ut, blir markerad genom blinkljus i station A. Om
väljarna, t. ex. genom någon utebliven eller tillkommen impuls, råka ur
fas, blockeras automatiskt all manövrering, väljarna återgå till neutralläget,
och man får försöka på nytt.
Vid överföringen av mätvärdena kan man i det angivna fallet ej använda
den lågfrekventa strömmens amplitud som bärare av mätvärdet, ty
högfrekvensen dämpas vid överföringen på olika sätt, t. ex. under olika
väderleksförhållanden, varför strömstyrkan i mottagaren ej är ett mått på
sändar-effekten. Mätvärdet måste i stället överföras till en storhet, som ej påverkas
av kanalens elektriska egenskaper. I regel överföres mätvärdet i en
impulsfrekvens, varvid man får en enkel metod att fjärröverföra effekt- och
energivärden. Sändaren (fig. 23: 49) utgöres därvid av en mätare med en
kontaktanordning, som avger ett visst antal impulser per varv. Enär mätarens
varvtal är proportionellt mot effekten, blir även den avgivna impulsfrekvensen
proportionell däremot (impulsfrekvensmetoden).
För överföring av spänning (ström) konstrueras den sändande mätaren
med två spänningsspolar (strömspolar), varvid dess varvtal och därmed
också impulsfrekvensen bli proportionella mot kvadraten på spänningen
(strömmen). Den överförda storheten blir sålunda i detta fall spänningens
(strömmens) kvadrat.
Mottagarinstrumentet är för energimätning utformat som ett
impulsräkneverk och för effektmätning liksom även för spännings- och
strömmätning utformat så, att impulsfrekvensen omvandlas till en visarställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
