- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 4. Mätning och skydd : kraftverksdrift : säkerhet /
15

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - B. Mätinstrumentens utförande - 2. Konstruktionsdetaljer - C. Mätnoggrannhet - 1. Felkällor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

symboler brukar också anges, vilken strömart instrumentet är avsett för.
De vanligaste symbolerna anges i fig. 24: 22, som hänför sig till de tyska
normerna. Härtill bör anmärkas, att en del av symbolerna kunna
förekomma i något varierande form. Man får exempelvis ofta se
likströmstecknet i form av ett streck i stället för ett likhetstecken. I övrigt äro
avvikelserna från de här angivna symbolerna ganska små.

C. Mätnoggrannhet.

1. Felkällor.

Man skiljer mellan systematiska fel, som vid upprepade mätningar
påverka resultatet i en och samma riktning, och tillfälliga fel, som påverka
resultatet med samma sannolikhet i båda riktningarna. De systematiska
felen bero på fel hos den använda normalen, fel inställning av skalans
nollpunkt eller dylikt och kunna i allmänhet elimineras eller beräknas.
De tillfälliga felen äro avläsningsfel och dylikt och kunna ej exakt
beräknas. Genom upprepade mätningar erhålles ett medelvärde, som är säkrare
än resultatet av en enstaka mätning.

Vid uppritandet av skalan uppstår ett kalibrerings fel. Kalibrering av
precisionsinstrument sker genom jämförelse med sekundärnormaler vid
10 à 15 punkter av skalan, medan kalibrering av tavelinstrument sker genom
jämförelse vid ett fåtal punkter med ett precisionsinstrument. Smärre
avvikelser från de rätta värdena äro i båda fallen oundvikliga.

Storleken av rena avläsningsfel beror på utförandet av skala och visare
samt av observatörens skicklighet. Gynnsammast är den likformigt delade
skalan, på vilken man lättast kan uppskatta bråkdelar.

Mekaniska fel äro friktionsfel och balansfel. De förstnämnda kunna
minskas genom en lätt knackning på instrumentet. För att minska de senare
böra instrumenten placeras så, att läget överensstämmer med justeringsläget.

Temperaturfel uppstå genom temperaturens inverkan på riktkraften hos
fjädrar, på permanenta magneter, på strömmen genom spänningsspolar,
på strömgreningen mellan shuntar och strömspolar samt i fråga om termiska
instrument på mätsystemet.

Det viktigaste felet härrör från uppvärmningen av mätspolen. Denna är
lindad med koppar- eller aluminiumtråd, vilket gör, att spolens motstånd
ökar med högre temperatur. De kopplingsanordningar, som vidtagas för
undvikande av detta temperaturfel, äro av olika art, beroende på
instrumentens utförande.

På ett vridjärnsinstrument, använt som amperemeter, förefinnes ej
sådant temperatur fel, enär den totala strömmen ledes genom mätspolen.
En höjning av spolens motstånd förorsakar endast en ökad effektförbruk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/4/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free