Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - C. Mätnoggrannhet - 1. Felkällor - 2. Felvisning och korrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ning. På samma sätt förhåller det sig med strömkretsen i wattmetriska
instrument.
Vid ett vridjärnsinstrument, använt som voltmeter, och vid alla
vrid-spoleinstrument har man emellertid att mäta en spänning, och den uttagna
strömmen minskas därför, om mätslingan uppvärmes, vilket i sin tur
förorsakar en minskning av utslaget. På samma sätt förhåller det sig med
spänningskretsen i ett godtyckligt instrument.
Principen för den vanligaste kompenseringen innebär helt enkelt, att
mätspolen kopplas i serie med ett stort motstånd, exempelvis av manganin,
vars storlek är praktiskt taget oberoende av temperaturen. För att få
önskvärd mätnoggrannhet får man räkna med att det seriekopplade motståndet
bör vara minst 4 à 5 gånger större än motståndet i mätspolen. Som exempel
kan anges, att en voltmeter av vridjärnstyp, avsedd att anslutas vid en
spänning av 110 V, endast får 5 à 10 V på själva mätspolen vid fullt
skalutslag, under det att det övriga spänningsfallet upptages av förkopplade
motstånd. Hos ett vridspoleinstrument för anslutning till en spänning av
60 mV blir spänningsfallet i mätspolen vid fullt skalutslag endast av
storleksordningen 10 mV.
Vid precisionsinstrument användas ofta ganska komplicerade
konstkopplingar för temperaturkompensering.
Under noggranna mätningar bör temperaturen hållas vid ca 20° C, för
vilken temperatur instrumenten äro kalibrerade.
På grund av att mätsystemen besitta en avsevärd induktans, uppstå
frekvensfel, om frekvensen avviker från den, för vilken instrumenten äro
avsedda. Undantag utgöra bl. a. varmtrådsinstrumenten, där mätsystemet ju
består endast av en tråd utan nämnvärd induktans. Normala instrument för
kraftfrekvens kunna i allmänhet användas inom frekvensområdet 15—60
hz utan risk för felvisningar.
Främmande elektriska eller magnetiska fält inverka direkt på de flesta
mätsystem och kunna ge felvisning. Detta kan förebyggas genom användning
av astatiska mätsystem eller genom skärmning. Skärmning mot elektriska
fält sker genom kapsling i ett jordförbundet hölje med stor ledningsförmåga.
Skärmning mot magnetiska fält sker genom kapsling i ett hölje av järn
med hög permeabilitet. Man bör dock aldrig placera ett instrument strax
intill en ledare, som för stor ström, eller intill magnetfältet från
elektromagneter, transformatorer eller induktansspolar.
2. Felvisning och korrektion.
Felvisningen anges i procent av fullt skalutslag. Om ett instrument med
skalan delad i 150 delar har felvisningen ± 1 %, betyder detta ±1,5
skaldelar, oberoende av läget på skalan. Vid mätvärdet 50 skaldelar motsvaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
