Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - G. Mätmetoder - 4. Effektmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
av likströinseffekt. Vissa små instrument för driftändamål höra till den här
angivna typen, och man kan med dessa uppnå en noggrannhet av ca 1 %
vid fullt skalutslag. För att erhålla instrument med större precision måste
man tillgripa någon av de angivna utvägarna att förhindra inverkan av
främmande magnetfält. Sålunda har man utfört astatiska
precisions-wattmetrar med en noggrannhet av i 0,2 %. Vidare finnas speciellt utförda
wattmetrar med särskilt stor känslighet och även med tämligen stor
noggrannhet.
Flertalet wattmetrar, som användas för driftändamål, utgöras av
elektrodynamiska instrument med strömspolen omgiven av en järnkärna. Man kan
då utföra instrumentet med tillräckligt stort vridmoment för både horisontell
och vertikal placering. Mätnoggrannheten blir visserligen ej så stor men är
för de flesta fall fullt tillräcklig. Vidare erhåller man ej exakt samma resultat
för likström och växelström till följd av järnets hysteresis. Instrumenten
kunna dock utan vidare användas för frekvenser mellan 15 och 100 hz.
Såsom redan tidigare angivits under avdelning B i detta kapitel, utnyttjar
man för effektmätningar i vissa fall ferrarisinstrument. Dessa äro
användbara endast för växelström och äro ej oberoende av frekvensen.
Användningen inskränker sig till speciella fall, då man har behov av ett särskilt
stort vridmoment.
Vill man utöka mätområdet för en wattmeter, brukar man ibland förse den
med omkopplingsbara strömspolar. I det enklaste fallet utföres
strömkretsen i två grupper, som kunna seriekopplas eller parallellkopplas
alltefter storleken på den ström, som skall mätas.
Av motsvarande anledning förses spänningsspolen med
förkopplingsmotstånd, så att spolen kan användas vid högre spänning, än den är utförd för.
De hos oss förekommande instrumenten äro praktiskt taget alltid
baserade på en ström i spänningskretsen vid fullt skalutslag av 30 mA.
Spänningskretsen är därvid byggd så, att den har ett totalmotstånd av 1 000 ohm.
Därjämte brukar wattmetern vara försedd med ett extra uttag för 90 V.
Motståndet i ifrågavarande krets utgör 3 000 ohm. Det angivna uttaget kan
generellt användas vid normala mätningar med 110 V, enär
spänningsspolen har en ganska stor överbelastningsförmåga. Är däremot spänningen
större, får man använda särskilt förkopplingsmotstånd.
Förkopplingsmotståndet är dimensionerat för anslutning till uttaget för
1 000 ohm och baserat på att spänningskretsen skall få en spänning av
30 V. För det fall att spänningen ej uppgår till 30 V, kan man ansluta direkt
till uttaget för 1 000 ohm. Härvid får emellertid bemärkas, att wattmetern
ej ger samma noggrannhet som vid den normalt använda kopplingen,
vilken förutsätter, att man antingen använder uttaget 90 V eller har ett
extra förkopplingsmotstånd om minst 2 000 ohm. Detta sammanhänger med
wattmeterns temperaturkompensation. Vid uppvärmning kommer nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
