- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 4. Mätning och skydd : kraftverksdrift : säkerhet /
55

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Elektriska mätningar och mätinstrument - G. Mätmetoder - 4. Effektmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

spänningsspolen, som är utförd av kopparledare, att få ett större motstånd.
Instrumentet innehåller emellertid vissa andra motstånd, utförda av
raan-ganin, kopplade så, att temperaturfelet är kompenserat, och denna
kompensation är baserad på att instrumentets 1 000 ohm klämma skall vara
seriekopplad med ett av temperaturen oberoende motstånd, exempelvis
av manganin, om minst 2 000 ohm.

Beträffande wattmeterns effektförbrukning kan anges, att effekten i
strömspolen vid märkström varierar mellan 4—5 VA för normala driftinstrument
och 2—4 VA för precisionsinstrument. Dessa värden bero dock i hög grad
på instrumentens utförande. Effektförbrukningen i spänningskretsen
uppgår vid användning av en spänning om 110 V till 1 à 3 VA.

Fig. 24:59. Inkoppling av wattmeter i en enfaskrets.

b. Kopplingsregler.

För inkoppling av wattmetrar gälla generellt följande tre huvudregler.

Alla kopplingar skola utföras så, att man får minsta möjliga
potentialdifferens mellan strömspolen och spänningsspolen.

För att ge positivt utslag skall wattmetern inkopplas så, att strömmen
samtidigt går in i instrumentet i två närliggande uttag för anslutning av
ström respektive spänning.

Alla spänningsledningar, som ej äro direkt förbundna med wattmeterns
spänningsuttag, skola förses med säkringar.

Av de ovan angivna huvudreglerna följer, att ett förkopplingsmotstånd
skall placeras på det sätt, som anges i fig. 24: 59. Om man placerar
förkopplingsmotståndet närmast det övre spänningsuttaget i figuren, kan man
erhålla en betydande potentialdifferens mellan spänningsspolen och
strömspolen i wattmetern.

Anslutningen av uttagen på wattmetern beror i viss mån på vad man
önskar mäta. I allmänhet erfordras uppmätning av en förbrukningseffekt,
dvs. effekten efter wattmetern. Spänningsspolen bör därvid anslutas efter
wattmetern, såsom anges i fig. 24: 59. Effektförbrukningen i
spänningsspolen är i allmänhet så liten, att den kan försummas. Om så ej är fallet,
får man korrigera genom att minska med den i spänningskretsen
förbrukade effekten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/4/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free