Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - A. Allmänt om reläskydd - 4. Reläskyddets byggnad - 5. Reläskyddets arbetssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
organen där även övertagit funktionen att bryta strömkretsen. Slutligen må
framhållas, att reläerna kunna vara av icke elektrisk natur. Exempel härpå
äro mekaniska reläer, t. ex. rusningsreläer på turbiner,
vätskeströmnings-reläer och andra anordningar, som beskrivas tillsammans med
turbinauto-matiken (se kap. 16). En annan grupp av skyddsreläer, som här icke
behandlas närmare, äro de termiska reläerna, vilka i regel lia till uppgift att
reagera för onormal uppvärmning i den skyddade anläggningsdelen. Ett
exempel härpå äro termoreläer, vilka användas som överströmsskydd för
motorer (se kap. 10), vidare de anordningar, som förekomma för kontroll
av olje- och lindningstemperaturer hos maskiner och transformatorer (se
kap. 9 och 23), samt slutligen termostater för reglering och skydd av
elvärmeapparater (se kap. 6).
5. Reläskyddets arbetssätt.
Man skiljer beträffande de vanliga elektriska reläkopplingarna mellan
arbetsströmkoppling och viloströmkoppling. Vid arbetsströmkoppling ligger
reläet i viloläge, då det är strömlöst eller genomgås av normal ström, men
reagerar, när det utsättes för en ström, som överstiger reläets
inställningsvärde. Vid viloströmkoppling ligger reläet i viloläge, så länge det genomgås
av en ström, överstigande ett visst värde (normalström), men reagerar, när
strömmen sjunker under detta värde eller helt upphör. Ett tredje slags
reläkoppling ha utslags- eller kippreläerna, som icke få något bestämt
viloläge utan slå ut åt ena eller andra hållet, allteftersom den storhet, de reagera
för, över- eller understiger ett visst värde, reläets kippvärde. Ett exempel på
dylika reläer äro effektriktreläerna, som slå ut åt ena eller andra hållet
alltefter riktningen på den genom reläet passerande effekten. Härvid
motsvaras kippvärdet av att effekten är lika med noll.
Icke att förväxla med begreppen arbetsström- och viloströmkoppling äro
beteckningarna arbetskontakt (slutkontakt) och vilokontakt (brytkontakt).
Ett relä med arbetskontakt har kontakten normalt öppen men sluter den
vid reläfunktion; ett relä med vilokontakt gör tvärtom. Detta kontaktens
arbetssätt är helt oberoende av om reläet arbetar i arbetsström- eller
viloströmkoppling.
De i det följande beskrivna relätyperna kunna i allmänhet utföras
likaväl med slutkontakt som med brytkontakt och arbeta antingen i
arbetsström- eller viloströmkoppling.
Beträffande systemet för utlösningen skiljer man på serieutlösning och
shuntutlösning. Vid serieutlösning matas utlösningsmagneten med ström
från strömtransformatorerna, medan vid shuntutlösning utlösningsmagneten
matas från en oberoende strömkälla, vanligen ett likströmsbatteri.
Shuntutlösning är det vanliga i större stationer; serieutlösning användes endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
