Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - b. Det enkla maximalskyddet med konstanttidreläer - c. Det riktade maximalskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
passar, t. ex. efter byte av strömtransformatorer, kan man enkelt byta
ut det mot ett annat utan att behöva ändra ledningsförläggningen på
relätavlan.
c. Det riktade maximalskyddet.
När nätbildens utseende avviker från den enkla radialtypen, måste det
ovan beskrivna överströmsskyddet kompletteras med nya skyddssystem, om
kravet på selektivitet skall upprätthållas.
Där nätet bildar slingor eller matas från mer än ett håll, har man i många
fall möjlighet att bibehålla selektiv utlösning genom att komplettera
maximalskyddet med riktreläer. Man begagnar sig då av det förhållandet, att
effekten vid kortslutning i närheten av felet går i riktning mot
kortslutningsstället, oberoende av den normala effektriktningen. Detta gäller i regel både
den aktiva och den reaktiva effekten och speciellt den senare, emedan
linjernas och transformatorernas reaktans mellan reläet och felstället i regel
är större än deras ohmska motstånd.
Skyddet består av en kombination av maximalreläer med
inverttid-karakteristik eller konstanttidkarakteristik och momentant verkande
effekt-reläer, så inkopplade, att maximalreläerna kunna arbeta, endast när
brytaren passeras av effekt i viss riktning. Effektreläerna användas sålunda
som riktreläer (elfektriktreläer), som medgiva eller förhindra
maximalreläerna för en viss brytare att fungera alltefter felets läge i förhållande till
denna brytare.
Riktreläernas inkoppling.
För att kunna bestämma effektriktningen måste effektreläerna tillföras
ström och spänning från mättransformatorerna. Vid närbelägna
kortslutningar blir spänningen mycket låg, vilket medför risk för utebliven funktion
hos riktreläerna. Vid trefasig metallisk kortslutning omedelbart intill en
brytare är den primära spänningen noll, och riktreläerna kunna ej ge utslag.
För att utlösning skall erhållas även i ett dylikt fall, är riktreläkopplingen
praktiskt taget alltid utförd som viloströmkoppling. Detta innebär, att riktreläerna
i viloläge medgiva utlösning och att kontakten inkopplas på att spärra
utlösningen vid viss effektriktning.
Vid tvåfasig kortslutning blir endast den ena huvudspänningen låg,
medan de båda andra praktiskt taget kvarstå oförändrade. I regel väljer
man därför en sådan riktreläkoppling, att vid tvåfasig kortslutning en frisk
huvudspänning användes för riktningsbestämningen, så att ett kraftigt utslag
erhålles hos effektreläerna. Exempel på en dylik riktreläkoppling visas
i fig. 26: 22, som återger en tvåfasig reläkombination för riktat
maximalskydd med inverttidreläer och riktreläer.
Vartdera riktreläets strömspole matas av strömmen i en fas och dess spän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
