Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - d. Distansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
metern, dvs. ungefär samma anordning som i ett korsspoleinstrument för
mätning av motstånd (se kap. 24), dels underimpedansreläet av kipptyp,
dvs. ett balansrelä med en spänningsspole och en strömspole, som påverka
en balansarm åt var sitt håll. Vid den förra typen kan man få ett
vinkelutslag på en hävarm (motsvarande korsspoleinstrumentets visare), som är
proportionellt mot kvoten mellan spänning och ström. Vid den senare
Fig. 26: 29. Principschema för distansskydd. Kontaktläge a hos mätorganet motsvarar låg
impedans och kontaktläge b hög impedans.
typen kan mätorganet blott avgöra, om kvoten mellan spänning och ström
är större eller mindre än ett visst värde, mätorganets impedanskippvärde.
För att göra reläets funktionstid beroende av liera dylika kippvärden måste
man antingen använda liera separata balansreläer, såsom i Aseas
impedansrelä, eller låta tidorganet verkställa omkoppling av kippreläets
mät-kretsar på det sättet, att kippvärdet ändras, såsom i de av AEG och Brown
Boveri utförda konstruktionerna.
Mätorganets och riktorganets utslag bestämma entydigt reläets
funktionstid med hjälp av tidorganet. Detta drives med urverk, likström eller någon
av de transformerade nätstorheter, som påverka reläets övriga organ.
I allmänhet äro distansreläerna utförda med indikeringsanordningar,
som lämna upplysning om avståndet till felstället, om vilka faser felet
berört m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
