Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Skyddsreläer - B. Reläskydd för linjer - 1. Kortslutnings- och överströmsskyddet - d. Distansskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
medelhög spänning. Reläkombinationen är enreläkoppling med tvåfasigt
startorgan, bestående av överströmsreläer; distansmätningen är en ren
impedansmätning. Ett kopplingsschema för detta relä visas i fig. 26: 34.
Tidskarakteristiken har den i fig. 26: 35 visade formen.
Fig. 26: 36 visar ett impedansskydd från Siemens, avsett för liknande
användningsområden och med liknande koppling.
Fig. 26: 37 visar Brown Boveris vridfältrelä (typ L 3), som användes
bl. a. på Vattenfallsverkets 77 kV nät. Reläkombinationen är enreläkoppling
med trefasigt startorgan, bestående av underimpedansreläer;
distansmätningen sker, som nämnts, efter en blandad impedans- och
reaktanskarakte-ristik. Reläet innehåller anordning för selektiv bortkoppling av dubbla
jordfel samt pendlingsspärranordning. Tidskarakteristikens form framgår
av fig. 26: 38.
Den mätprincip, som ligger till grund för vridfältreläets konstruktion,
framgår av fig. 26: 39 och 26: 40. I stationen A matar en strömtransformator
impedansen Zlt vilken utgör en modell av ledningssträckan AB.
Impedansen Z1 har sålunda samma fasvinkel som impedansen för sträckan AB,
medan storleken bestämmes av ström- och spänningstransformatorernas
omsättning. Om nu en tvåfasig kortslutning inträffar i punkten B, blir
spänningen E1 = I^Z^ över modellimpedansen lika med den av
spänningstransformatorn uppmätta spänningen E2. Differensen Ex—E2 är alltså lika med
noll.
I fig. 26: 40 är storleken på spänningsdifferensen E1—E2 angiven såsom
funktion av avståndet från punkten A till kortslutningsstället. Härvid ha dock
för enkelhetens skull spänningarna Et och E2 angivits under förutsättning
av konstant kortslutningsström, oberoende av felets läge. Man finner, att
värdet blir positivt över hela sträckan AB men negativt på båda sidor om
denna sträcka. Det är därför möjligt att använda riktningen hos
differensspänningen E1—E2 som kännemärke på om kortslutningen ligger innanför
eller utanför sträckan AB. Riktningen bestämmes av ett effektriktrelä, som
jämför differensspänningen E^—E^ med en lämplig referensspänning, i detta
fall spänningen E3.
Reläet har fått sitt namn efter den anförda wattmetriska principen,
varvid fälten från de båda spänningarna vrida ferrariselementet i
effektrikt-reläet åt olika håll alltefter felets läge. Riktreläet tjänstgör, såsom av
ovanstående framgår, samtidigt som mätorgan och riktorgan för
reläkombina-lionen.
För att exemplifiera hur ett distansskydd i detalj är uppbyggt och
fungerar, beskrivas nedan något närmare två inom Vattenfallsverkets
anläggningar förekommande distansrelätyper, nämligen Siemens
reaktans-impe-dansskydd för 132 kV systemet samt Aseas distansskydd för 55 kV 50 hz
systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
