Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - A. Olika slag av överspänningar - 2. Kopplingsöverspänningar - 3. Atmosfäriska överspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’243
Om petersenspole saknas och 0111 nollpunktsmotståndet ger för liten
strömstyrka eller helt saknas, kan det uppstå ett s. k. återtändande jordfel,
vid vilket ljusbågen i jordfelsstället oupphörligt slocknar och ånyo tänder.
Härvid kan spänningen på de friska faserna arbeta upp sig till mycket
höga värden. Moderna nät ha i regel sådana nollpunktsanordningar, att
denna art av fel ej kan uppstå.
Då inan för prov- eller mätändamål anordnar konstgjorda jordfel, måste
hänsyn tagas till insvängningsförloppet. Konstgjorda jordfel på nät i normal
drift böra därför anordnas över ett motstånd, som begränsar strömstöten.
Med hjälp av ett dylikt motstånd kan man utan fara för driftstörningar
anordna jordfel under normal drift på nätet.
3. Atmosfäriska överspänningar.
De i det föregående behandlade överspänningarna erhålla sin energi från
det elektriska överföringssystemet självt och uppträda oberoende av
atmosfäriska inflytelser. De överspänningsfenomen, som skola behandlas i det
följande äro sådana, som stå i samband med luftelektriska fenomen i
form av åskväder. Dessa luftelektriska fenomen vålla överspänningar inom
de elektriska anläggningarna dels genom direkta blixtnedslag, dels genom
induktion från urladdningar i närheten av anläggningarna. Kraftigast och
alltså farligast bland överspänningarna äro de, som vållas av direkta
blixtnedslag. De inducerade överspänningarna, vilka förekomma i flera gånger
större antal än de direkta åskslagen, utgöra den vanligaste orsaken till
störningar på elektriska kraftöverföringar för låga och medelhöga
driftspänningar (upp till 44 à 55 kV), medan de däremot anses praktiskt taget
ofarliga för modernt isolerade anläggningar med högre driftspänning än
55 kV.
a. De luftelektriska fenomenen. Blixtnedslagets karaktär.
Åska uppkommer, när stora elektriska laddningar bildats i molnen och
dessa laddningar någonstans blivit så koncentrerade, att ett överslag i form av
en blixt inledes mellan moln och jord eller mellan två moln. Orsaken till
uppkomsten av dylika koncentrerade rymdladdningar är huvudsakligen friktion
mellan luftlager av olika temperatur och fuktighetsgrad samt inverkan av
stillastående torra, ej ledande luftskikt. Detta förklarar, varför åskvädren
vanligen äro koncentrerade till sommarmånaderna och oftast uppträda i
samband med temperatur- och lufttrycksvariationer efter någon tids långvarig
värme och vindstilla.
Åskfrekvensen varierar ej blott med årstiden utan är även ofantligt olika
i olika länder och landsdelar. Kartan i fig. 28: 5 visar antalet åskdagar per år
i olika delar av Sverige. Åskfrekvensen minskas, som synes, ju längre norrut
man kommer. Den utgör sålunda i nordligaste Sverige 5 à 7 åskdagar per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
