Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - A. Olika slag av överspänningar - 3. Atmosfäriska överspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’246
stund följande blixtar. Dylika multipelnedslag kunna uppträda med upp till
40 blixtar i följd med intervall mellan de enskilda blixtarna av 1/10 000
upp till 1/2 sekund och med en total varaktighet av upp till 1 sekund.
10 20 30 40 50
Fig. 28: 6. Urladdningsförloppet vid ett blixtnedslag.
Strömstyrkans maximivärde har kunnat mätas vid ett stort antal nedslag.
Den vanligaste mätmetoden är att anbringa magnetstavar nära jordledningen
på kraftledningsstolparna. Vid nedslag magnetiseras stavarna, och man kan
med ledning av magnetiseringsintensiteten beräkna strömstyrkan. En annan
utväg, som bl. a. tillämpats i Sverige, är att mäta den ström, som nedslaget
inducerar i en ramantenn på känt avstånd från nedslagsstället.
b. Överspänningar vid blixtnedslag. Åskledaren.
Då blixten slår ned direkt i marken, uppstår på grund av jordens eget
motstånd en betydande spänningsstegring i nedslagsstället. Från detta räknat
sjunker potentialen åt alla håll mot noll. Skillnaden i spänning mellan två
punkter, belägna på ett visst inbördes avstånd, den s. k. spänningsgradienten,
är störst närmast nedslagsstället, där den uppgår till lägst ca 5, högst ca 300 kV
per meter. Det är tydligt, att i ogynnsamt fall spänningsgradienten även
relativt långt från nedslagsstället kan bibehålla sådan storlek, att en farlig
spänningsskillnad uppstår mellan närbelägna punkter på marken med ty
åtföljande livsfara för människor och djur.
Oftare än direkt i marken slår emellertid blixten ned i höga och spetsiga
föremål på jordytan, t. ex. kyrktorn, fabriksskorstenar och höga träd. Orsaken
härtill är dels det kortare överslagsavståndet för blixten, dels den i
elektricitetsläran omnämnda spetsverkan, som gör, att höga och spetsiga föremål dra
till sig blixten. Vid dylika blixtnedslag uppstår ävenledes en
spänningshöjning, vilkens storlek bestämmes av blixtströmstyrkan samt av det totala
motståndet till jord hos det träffade föremålet. Genom överspänningen samt
genom blixtströmmens värmeutveckling och mekaniska verkningar uppstå
livsfara och brandrisk. För nedbringande av dessa risker användas åskledare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
