Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - A. Olika slag av överspänningar - 3. Atmosfäriska överspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’248
till fas ca 3 miljoner voit (amplitudvärde), och denna spänning uppnås redan
vid en blixtström av 15 000 ampere, vilken strömstyrka vid direkt
blixtnedslag enligt statistiken överstiges i ungefär 50 % av samtliga fall.
Den del av elektricitetsmängden i blixtnedslaget, som ej avletts till jord
vid det eventuella överslaget i nedslagsstället, vandrar, som ovan nämnts, ut
på ledningen åt båda hållen från nedslagsstället. Man får således två
överspänningsvågor på ledningen av den i fig. 28: 6 angivna formen. Sådana
överspänningsvågor bruka benämnas vandringsvågor och kunna, såsom
längre fram i detta kapitel beskrives, uppstå även på annat sätt än genom ett
direkt blixtnedslag.
Vandringsvågorna fortplanta sig utefter ledningen med en hastighet, som
närmar sig ljusets, dvs. 300 000 kilometer i sekunden. Under vandringen
längs ledningen dämpas spänningen mycket hastigt ned till ledningens
ko-ronagräns, på grund av att energi utstrålar från vågen i form av
korona-förluster. Därjämte dämpas vågen av de värmeförluster, som orsakas av
ledningens ohmska motstånd, så att överspänningen i regel några tiotal
kilometer från nedslagsstället har ett för normal stationsisolation ofarligt värde.
Samtidigt som vågen dämpas, undergår den även en formförändring,
huvudsakligen bestående i att frontbrantheten minskas och att en del laddning
överflyttas till vågens rygg.
När en vandringsvåg kommer till en ändpunkt av ledningen, inträffar
reflexion, på samma sätt som förut beskrivits beträffande spänningsvågen
vid inkoppling av en tomgående ledning. Reflexionen medför, att spänningen
i reflexionspunkten stiger till det dubbla värdet av den inkommande
spänningen, varigenom givetvis risken för överslag ökar. Detta förhållande gör,
att stationer med endast en utgående ledning (ändstationer) kunna bli
utsatta för kraftigare överspänningar än stationer, där två eller flera ledningar
utstråla (genomgångsstationer).
Reflexion av vandringsvågorna uppträder icke blott vid ändpunkten av
en ledning utan i större eller mindre grad överallt, där ledningens
vågmotstånd ändras, såsom där ledningen möter en anläggningsdel med annat
vågmotstånd, t. ex. vid avgreningsledningar, vid genomgångsstationer etc.
Vid en sådan reflexion stiger spänningsamplituden ej så högt som till det
dubbla värdet utan antager ett värde mellan det ursprungliga värdet och det
dubbla. Reflexion uppstår vidare i den öppna nollpunkten på
stjärnkopp-lade transformatorer, då en vandringsvåg kommer in på två eller tre faser.
Detta medför risk för lindningsskador i närheten av nollpunkten, om
särskilda skyddsåtgärder ej vidtagas.
Samtidigt som vandringsvågen genom en ändring av vågmotståndet på
grund av reflexionsverkan får en ökad amplitud framför reflexionspunkten,
får den vandringsvåg, som uppträder bortom reflexionspunkten, en i
motsvarande grad minskad amplitud. Ju större ändringen i vågmotståndet är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
