Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Överspänningar och överspänningsskydd - B. De atmosfäriska överspänningarnas inverkan på elektriska anläggningar. Skyddsåtgärder mot överspänningar - 1. Isolationen hos ledningar och stationer - 2. Olika utföranden av luftledningarna. Jordlinans skyddsverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’252
nedslag i en faslina till ett enfasigt överslag, som kan släckas av
petersen-spolarna. Överspänningsskydd på ledningarna användas visserligen i rätt
stor utsträckning i amerikansk praxis, men för svenska och över huvud
taget europeiska förhållanden ha de åtminstone för närvarande ringa intresse.
De komma i fortsättningen ej heller att närmare behandlas.
2. Olika utföranden av luftledningarna. Jordlinans skyddsverkan.
Kraftledningar i Sverige för spänningar upp till 44 kV utföras oftast med
trästolpar och för högre spänningar med trä-, betong- eller järnstolpar.
För de två förstnämnda stolptyperna kunna reglarna vara av samma
material som den övriga stolpen eller också av järn. Alla ledningstyperna
kunna utrustas med en eller flera jordlinor. De olika konstruktionerna hava
en del olikheter i fråga om linjens känslighet gentemot atmosfäriska
överspänningar.
Som förut nämnts, blir på grund av tillsatsisolationen i stolpen den totala
isolationen till jord betydligt högre hos en trästolpledning än hos en
järn-stolpledning för samma spänning. Det behövs därför en större
blixtström-styrka för att åstadkomma överslag till jord på en trästolpledning än på en
järnstolpledning. Om trästolpledningen utföres med järnregel, vilket
vanligen är fallet, blir skillnaden emellertid ej så stor, emedan då ett överslag
till regeln och därifrån till en annan faslina inträffar vid en spänning, som ej
så mycket överstiger överslagsspänningen för järnstolpledningens
isolator-kedjor.
En trästolpledning med ojordade järnreglar är i själva verket principiellt
mindre driftsäker än en järnstolpledning. På trästolpledningen blir det
nämligen huvudsakligen två- och trefasiga överslag, dvs. kortslutning, medan
det på järnstolpledningen i många fall endast blir enfasiga överslag till
jord, vilka släckas av petersenspolarna. Ju effektivare järnstolparna äro
jordade, desto mindre är risken för kortslutning. En trästolpledning med
jordad järnregel blir principiellt närmast att jämföra med en
järnstolpledning, varvid dock bör bemärkas, att en effektiv jordning oftast är svårare
att åstadkomma för den senare.
Ovanstående jämförelse är giltig, endast om de jämförda ledningarna äro
utförda utan jordlinor. Utrustas endera ledningen med en eller flera
jordlinor, bli förhållandena olika.
Jordlinan har flera uppgifter, som framgå av det följande. För direkta
blixtnedslag verkar jordlinan som en åskledare, dvs. den fångar upp blixtar,
som eljest skulle ha träffat faslinorna. Härför fordras, att jordlinan är
placerad på ett ändamålsenligt sätt, under alla förhållanden högre än faslinorna.
För full skyddsverkan äro i regel minst två jordlinor erforderliga. I fråga
om de ledningar, som förses med dubbla jordlinor vid Statens Vattenfalls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
