Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - A. Sveriges vattenkrafttillgångar och deras utnyttjande - 5. Vattenreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’297
5. Vattenreglering.
Redan på ett tidigt stadium började man medelst vattenbyggnader ingripa
i de naturliga avbördningsförhållandena för att bättre kunna utnyttja
vattentillgången.
Den äldsta form av vattenreglering, som genomförts, bestod i vissa smärre
sjöregleringar för gruvornas och järnbrukens behov. Därefter tillkommo
sjöregleringar i jordbrukets intresse. Som exempel härpå kan anges
torrläggning av lågt liggande landområden genom sänkning av vattenytan, bl. a. i
Hjälmaren. Även för flottningen har man blivit nödsakad tillgripa
vattenreglering på många håll. Avsikten härmed är dels att ackumulera vatten
under tider av rik vattentillgång för att använda det under lågvattentid, dels
att möjliggöra kortvariga högre tappningar för att påskynda och underlätta
flottningen.
Syftet med en vattenreglering för kraftändamål är att tillvarataga det
mesta möjliga av vattenkraften, i första hand genom utjämning av
vatten-föringen vid kraftstationerna. Det är i allmänhet oekonomiskt att bygga ett
kraftverk, som kan tillvarataga hela tillflödet under högvattentid, och om
vattendraget är oreglerat, får därför en stor del av vattnet rinna bort
outnyttjad. Syftet med vattenregleringen sträcker sig emellertid längre än till enbart
en utjämning av vattenföringen. Såsom närmare kommer att behandlas i det
följande, är kraftbehovet varierande, och regleringens uppgift blir därför
att anpassa vattenföringen efter behovet.
De naturliga förutsättningarna för en reglering av de svenska vattendragen
äro i allmänhet gynnsamma, i det att utefter flodernas lopp finnas talrika
sjöar, som bilda naturliga magasin med stor yta. Regleringsarbetena ha
därigenom kunnat inskränkas till utförandet av jämförelsevis låga
dammanläggningar samt rensningsarbeten.
De första sjöregleringarna i avsikt att utjämna vattenkrafttillgångarna
genomfördes i vissa mindre vattendrag till förmån för de gamla brukens
vattenkvarnar. Allteftersom större kraftanläggningar började byggas,
befanns det nödvändigt att också för dessa utföra regleringar. Sådana
omfattande åtgärder fordrade samarbete mellan samtliga ägare till kraftverk
och vattenfall jämte övriga intressenter, som kunde få någon nytta av
regleringen. Därför bildades ett flertal regleringsföreningar, ofta omfattande
samtliga intressenter utefter hela loppet av en älv. Den äldsta av dessa
regleringsföreningar var Dalälvens regleringsförening, som bildades 1916.
Kraftbehovet undergår alltid variationer, som dock i allmänhet visa en
tämligen regelbunden karaktär. Under dygnet råder sålunda i regel en
högre belastning under den egentliga arbetstiden eller dagtiden och en lägre
belastning under natten. Under veckan får man på motsvarande sätt
regelbundet återkommande variationer, på grund av att industrin i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
