Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - B. Krafthushållning - 3. Samkörningens realiserande - a. Prognoser och balanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’313
samt de under samma timme genomförda magasinsändringarna. En
noggrannare bestämning av tappningen genom kraftstationen kan utföras med
utgångspunkt från turbinernas pådragsställning. Turbinerna äro då på
förhand kalibrerade och försedda med en registreringsanordning, som anger
pådragens öppning vid varje tidpunkt. Man kan på det sättet få en
mycket noggrann registrering av det vatten, som genomgått turbinerna. Det
vatten, som passerat förbi stationen genom utskoven, kan beräknas med
kännedom om utskovsöppningen samt övre och nedre vattenytans lägen.
Med ledning av de på ovan antydda sätt erhållna vattenföringarna och
med kännedom om nederbördsförhållanden, regleringsplaner för
vattendragen, erfarenhetsvärden rörande vattnets framrinningshastighet jämte
speciella omständigheter, såsom seglations-, flottnings- och isförhållanden,
kan man med relativt stor sannolikhet förutsäga vattenföringen under den
närmaste tiden. För upprättandet av prognoser för krafttillgången får man
därjämte taga vederbörlig hänsyn till fastställda revisionsplaner för
maskinaggregaten samt till sådana nybyggnads-, ändrings- eller underhållsarbeten
i anläggningarna, som kunna påverka produktionsförmågan vid kraftverken
eller överföringsförmågän mellan dem.
Kännedom om belastningen erhålles genom uppmätning av
kraftstationernas produktion samt av de överförda kraftbeloppen i vissa punkter i näten,
vanligen angivna genom timvärden. Dessa värden sammanställas i
belastning ssammandrag. Därjämte mätes dagligen belastningen i
sekundärstationerna, uppdelad på hög- och lågbelastningstid, varjämte man vissa
kontrolldagar avläser motsvarande timvärden under hela dagtiden. I denna
belastningsstatistik räknar man ett driftdygn tiden kl. 7—7. Som dygnets
lågbelastningstid räknas under vardagar på vintern tiden kl. 7—21 och om sommaren
kl. 7—17 samt under lördagar kl. 7—14. En driftvecka börjar måndag kl. 7.
Med utgångspunkt från de rådande belastningsförhållandena kan man
uppskatta det under den avsedda tiden väntade kraftbehovet. En
jämförelse mellan detta och krafttillgången ger dels en effektbalans, dels en
energibalans. Elfektbalansen visar storleken av den maskineffekt utöver
den totala vattenkrafteffekten, som eventuellt erfordras för att täcka de
högsta belastningsspetsarna. Energibalansen visar som slutresultat den brist
och det överskott, som kvarstå, sedan de egna vattenkrafttillgångarna på
bästa sätt anpassats efter kraftbehovet.
En dylik kraftbalans uppgöres för varje vecka. Ändamålet med denna
veckobalans är att bilda underlag till en körplan för kraftstationernas drift.
Brist i veckobalansen kan täckas genom produktion i ångkraftverk eller
genom inköp av främmande kraft. Överskott möjliggör tillfälliga leveranser,
exempelvis av reservkraft till främmande kraftverk eller av kraft för
ånggenerering. Exempel på en kraftbalans visas i fig. 29: 14, avseende ett
vardagsdygn inom Statsblocket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
