Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - C. Spänningsreglering - 4. Spänningsreglering på distributionsnäten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’332
dylik spänningsreglering blir, att abonnenterna längst bort få något för hög
spänning i tomgång och något för låg spänning vid hög belastning, under
det att de närmaste abonnenterna få något för låg spänning i tomgång
och något för hög spänning vid hög belastning.
Under vissa förhållanden är det önskvärt att erhålla en kompounderad
spänningsreglering med en kompoundering, som ändras efter ett i förväg
uppgjort schema. Som exempel kan anges följande fall. Om nätet omfattar
både ett antal större industriabonnenter och ett flertal andra abonnenter
med huvudsakligen belysningsbelastning, är tyngdpunkten för den
sistnämnda belastningen i allmänhet belägen på större avstånd från
sekundärstationen än tyngdpunkten för industribelastningen. Det är då lämpligt, att
spänningsregleringen sker med något mindre kompoundering, under de
tider då industribelastningen dominerar. Även denna omställning kan ske
automatiskt. I många fall är det ändamålsenligt med en kombination av
kompounderad reglering ocli schemareglering.
I de flesta fall är lindningskopplaren direkt förbunden med en
transformator, försedd med ett antal uttag. Så är exempelvis förhållandet vid flertalet
sekundärstationer. I andra fall har man haft behov av att införa
spänningsreglering, där transformatorer med reglerbar omsättning saknas. Man kan
då tillgripa ett tillsatsaggregat, bestående av antingen en sparkopplad
regler-transformator eller ett regleraggregat med serietransformator och
reglertrans-formator. Den sistnämnda anordningen har under de senare åren kommit
till användning vid ett flertal tertiärstationer, tillhörande Statens
Vattenfallsverk. Anordningen finnes närmare beskriven i kap. 7 om
transformatorer. Valet av den ena eller andra utrustningen blir i varje enskilt fall
en ekonomisk fråga.
Regleringssteget vid de nyare omkopplingsbara transformatorerna är
vanligen 2,5 %, som befunnits vara ett för praktiska förhållanden lämpligt
värde. I vissa fall, då man behövt en finare reglering, har man tillämpat
ett något mindre regleringssteg, exempelvis 2 eller 1,5%.
Den andra utvägen för åstadkommande av spänningsreglering på
distributionsnäten, nämligen inkoppling av kondensatorer för alstring av reaktiv
effekt, har tillgripits bl. a. i vissa elektriskt sett avlägsna sekundärstationer,
då man samtidigt höjer primärspänningen och minskar spänningsfallet i
transformatorerna. Kondensatorbatteriet anslutes då vid en spänning av
6,6 eller 11 kV och utföres så, att man vid behov kan koppla in eller koppla
från vissa delar av batteriet. Under lågbelastningstid erfordras en större
inmatning av reaktiv effekt för att hålla spänningen uppe, under det att man
under lågbelastningstid kan koppla från en större eller mindre del av
batteriet.
Kondensatorerna lia därjämte fått viss användning för alstring av
reaktiv effekt ute på tertiärnäten. Det har sålunda i många fall visat sig ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
