Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Kraftverksdrift - C. Spänningsreglering - 4. Spänningsreglering på distributionsnäten - D. Driftsäkerhet - 1. Störningarna och deras orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’333
miskt lönande att i tertiärnäten placera ut enstaka kondensatorer i närheten
av de större transformatorerna för att alstra den erforderliga
magnetiserings-effekten. Man får därigenom den dubbla fördelen, att
spänningsförhållandena förbättras på nätet och att förbrukningen av reaktiv effekt sjunker.
På samma sätt kan det löna sig att vid större motorer, i exempelvis
industrianläggningar, inkoppla kondensatorer för faskompensering.
En viss spänningsreglering på tertiärnäten är möjlig, genom att flertalet
kvartärtransformatorer numera utföras omkopplingsbara, exempelvis för
± 5 % av spänningen. Detta gör, att transformatorerna med stigande
belastning i nätet vid behov kunna kopplas om till ett högre uttag. I vissa fall
förekommer också omkoppling två gånger per år för att möjliggöra bättre
spänning under vinterhalvåret, då belastningen alltid är större.
D. Driftsäkerhet.
I syfte att höja driftsäkerheten på de elektriska kraftanläggningarna
vidtager man dels åtgärder för ett snabbt återupptagande av driften vid störningar,
dels åtgärder för att förebygga störningar. I det följande behandlas först
störningarnas art och orsaker. Därefter behandlas driftens återställande vid
störningar och de åtgärder, som därvid vidtagas i form av patrullering av linjer
och felsökning, samt övriga åtgärder, som sammanhänga med ett snabbt
återupptagande av driften, såsom delgivning av rapporter och instruktioner,
upprättande av kommunikationer samt reservhållning. Därjämte redogöres för
de mera förebyggande åtgärderna, såsom inspektion och underhåll av
anläggningarna samt sektionering vid störningsrisk. Slutligen behandlas sådana
hjälpmedel som enhetligt beteckningssystem och enhetlig terminologi i order
och rapporter.
1. Störningarna och deras orsaker.
I fråga om fel på anläggningarna skiljer man mellan rena anläggnings fel
och s. k. ovidkommande fel, dvs. sådana fel, som ej förorsakats av
bristfällig-heter och ofullkomligheter i verkets anläggningar.
Det övervägande antalet fel utgöras av rena anläggningsfel, som kunna
förorsakas av dåligt material, av olämplig konstruktion eller olämpligt
utförande av anläggningsdelarna eller också bero på svåra
väderleksförhållanden, såsom åska, storm, isbark eller kraftigt regn. Felen inom Centralblocket
ären 1935—1939 äro fördelade så, att ca 17 % av antalet avbrott i medeltal
per tertiärstation härrör från fel på primärsystemen, 7 % från fel på
sekundärstationernas sekundärsida, 73 % från fel på sekundärlinjerna och 3 %
från fel på tertiärstationerna. Motsvarande siffror för avbrottstiden i medeltal
per tertiärstation äro 11, 5, 69 och 15%. Det ojämförligt största antalet
avbrott liksom också den mesta avbrottstiden härröra sålunda från
sekundär-linjefelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
