Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Elektriska olycksfall. Skyddsåtgärder - C. Skyddsåtgärder vid anläggningars utförande - 1. Lågspänningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j(i2
b. Utförande av installationsmateriel ocli bruksföremål.
Undersökningar ha visat, att de allra flesta elektriska olycksfall inträffat
på förbrukningsplatsen och att en stor mängd av dessa förorsakats av
bristfällig materiel. Otaliga olyckshändelser, fel och driftavbrott ha
förekommit på de elektriska anläggningarna, till följd av att man använt
underhaltig installationsmateriel. På senare tid har emellertid åtskilligt gjorts för
att förbättra installationsmaterielen.
Vid de diskussioner, som förts beträffande den lämpligaste
distributionsspänningen och därvid närmast valet av 220 eller 380 V, ha
säkerhetssynpunkterna spelat en mycket stor roll.
Man har emellertid kommit till det
resultatet, att 380 V är den för de flesta
fall mest ekonomiska spänningen, även
i betraktande av att man härvid måste
ställa större krav på materielens
hållfasthet. Utvecklingen har resulterat i både en
högre kvalitet och en enhetlig standard
av installationsmateriel och bruksföremål
för lågspänningsanläggningar.
Som ett led i arbetet på förbättring av
elektrisk materiel och elektriska apparater
ur säkerhetssynpunkt inrättades år 1928
på initiativ av Svenska
elektricitetsverksföreningen en kontrollanstalt i Stockholm, Svenska elektriska
materielkontrollanstalten (SEMKO). Denna drives som ett aktiebolag, vars aktier ägas
huvudsakligen av Svenska elektricitetsverksföreningen, Svenska
brandskyddsföreningen och Sveriges elektroindustriförening. Avsikten med
anstaltens verksamhet var närmast en frivillig kontroll till hjälp för tillverkare
och förbrukare. Flertalet strömleverantörer ha infört kravet på av
materielkontrollanstalten godkänd materiel som ett villkor för installationernas
anslutning, och även materielleverantörerna ha successivt gått med på att
uppfylla anstaltens fordringar. Bruksföremål, smältproppar o. d., som äro
godkända, förses med S-märkning.
Sedermera har det emellertid tillkommit en obligatorisk materielkontroll.
Enligt en kungl, kungörelse av år 1935 fick Kommerskollegium
bemyndigande att fordra godkännande av viss elektrisk materiel, för att den skall få
säljas eller användas. Samtidigt blev materielkontrollanstalten bemyndigad
att på vissa villkor meddela sådant godkännande. Den första kungörelsen
om besiktningstvång utfärdades av Kommerskollegium år 1938 och avsåg
radioapparater, nätantennkondensatorer och separata högtalare samt
gum-miisolerade ledningar. Samma år fastställde Kommerskollegium
provningsbestämmelser för radiomateriel.
Fig. 30: 3. S-märke för radioapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
