Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
för halten af många lärosatser, hvilka ynglingen en gång
såg i ett helt annat ljus. Men det var just under denna
tid, som han vände sin håg och sina studier åt
lagfaren-heten, och förmodligen har han redan i detta skede af
sitt lif kommit att förvärfva den kärlek för urgammal
svensk rätt och frihet, som sedermera följde honom genom
lifvet, och hvilken framför allt utmärker lagstiftaren af
1809. På denna grundval var det dock möjligt att förena
borgerlig frihet med borgerlig ordning, ett problem som
småningom blef allt mera olösligt för dem, hvilka bygt på
den franska naturrättens läror. Så torde ock den lekfulle
ironikern af 1799 och den politiske oppositionsmannen af
år 1800 begge hafva varit vida mera befryndade med
statsmannen af 1809 än med den ungdomligt hänförde
»republikanen» af 1793.
Det är helt visst icke någon ursinnig jakobin, som
talar genom den satir, hvilken Hjerta i slutet af år 1799
utgaf under titel »Några tankar om sättet att upprätta
och befästa den urgamla franska monarkien»: i det fina
skämt som här leker med skuggrädslan och fördomarna
gifves det ej mycket, som ens den »ultra-konservative»
Hans Järta af 1839 skulle hafva behöft återtaga. Titeln
är i sjelfva verket något vilseledande; den hade, för att
angifva det väsentliga innehållet, bort lyda: »om sättet att
återinföra de forna styrelsegrundsatserna i Frankrike», ty
ehuru ett och annat ordas om konungamakten, gäller
ironien dock hufvudsakligen hela den »ancien régime», för
hvilken bourboner och emigranter voro målsmän.
Skriftens vida största del utgöres af ekonomiska projekt i
skråmästares, prohibitisters och lyxfienders stil, hvilka författaren
ännu så sent som år 1816 sjelf åberopade såsom lyckade
profetior; en annan del innehåller ett roligt gyckel med
embetsmannabildningen, den gamla militarismen och den
franska justitieförfattningen, hvilket landshöfding Järta
icke skulle hafva ratat; och till och med de ironiska
utfallen emot svenska akademien kunde den nitiske
akademisten från 1820-talet åtminstone enskildt hafva under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
