Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOMSÅREN.
XII!
lika mycket som af upplysningstidehvarfvets
åskådnings-satt. För honom var vid denna tid girondisternas sak
liktydig med civilisationens, och i franska republikens
bestånd såg han ett vilkor för mensklighetens väl. Ännu
så sent som i Juni 1793’) helsar han med glädje utsigterna
för republikens seger öfver kontrarevolutionen, men
uttalar också förhoppningar om provinsstädernas framgång
i striden mot konventet, och i revolutionsspråkets
mustigaste fraser sin förväntan af Marats och pöbelväldets fall.
Jakobin i fransk bemärkelse var han således icke ens
<lå, och huruvida den Reuterholmska styrelsens
eländighet hade gjort honom till republikan i den mening, att
han önskade i Sverige utbyta konungen mot en
president eller en välfärdskomité, må lemnas osagdt, då det
ju är en nog vanlig företeelse, att man kan vara åtskilliga
grader mera radikal för främmande länders räkning än för
sitt eget land.
Så mycket är också visst, att det efter 1793
följande tidskiftet, uti hvilket franska revolutionen
genomlopp alla skedena af en förtärande samhällssjukdom,
icke fann Hjerta bland dem, som af dess förvillelser och
brott kastades från en hänförd beundran öfver till en
lika ytterlig afsky för allt hvad med dess frihetsläror
egde samband. Det kräfdes själsstyrka för att under denna
tid hålla upprätt sin tro på den borgerliga frihetens
välsignelser, och det fordrades äfven en säkrare grund för
det politiska idealet än Rousseaus Contrat social, för att
det icke vid beröringen med en så afskräckande
verklighet skulle falla tillsamman. Af Hjertas hela skaplynne
kan man med visshet sluta, att han mer än de fleste känt
vämjelse och afsky för det slags frihet, som det franska
skräckväldet hade att bjuda, och att redan nu det i
folkets namn öfvade förtryck måste hafva öppnat hans ögon
Sina tankar och Önskningar härutinnan uttalar han i några bref
till Benj. Höijer under våren och sommaren 1793, hvilka nu förvaras i
Eriksbergs arkiv och hvarur i Crusenstolpes »Karakteristiker» 1851 äro
meddelade några utdrag, som dock mest röra inhemska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
