- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
XVII

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORRKÖPINGS RIKSDAG ÅR 1800.

XXIII

ståndens plena, höra enligt sin natur till det hemliga utskottet.
Det lärer således icke i något fall vara möjligt att genom en
frågas väckande i plenum kränka den Kongl. Maj.ts höga
rättighet, som nyssnämda § förvarar, då det icke är möjligt
att känna de hemliga ärenden, hvarom Kongl. Maj.t kan vara
sinnad att med utskottet rådslå. Vågade jag tillåta mig några
gissningar om Kongl. Maj:ts höga afsigter, skulle jag tro, att
Kongl. Maj:t ville vid detta riksmöte inhemta ledamöternas i
det hemliga utskottets tankar om de bästa sätten att upphjelpa
rikets finanser, hvilka, oaktadt all den ordning och
sparsamhet som i styrelsen af statsverket blifvit med så lycklig
verkan använda, råkat i oreda och förfall genom åtskilliga
missgynnande tillfälligheter och kanhända äfven genom misstag i
förvaltningen af riksgäldsverket. Men icke bör jag förmoda,
att Kongl. Maj:t, som så fullständigt och med en så okonstlad
förtrolighet underrättat riksens ständer om sin regering, skulle
vilja göra riksgäldskontorets — detta riksens ständers eget
verks — nuvarande tillstånd, och orsakerna dertill, till ett ämne
endast för det hemliga utskottets öfverläggningar. Icke bör
jag förmoda, att en konung, hvilken med lika sorgfällighet
vårdar sina undersåtars rättigheter, som han fordrar aktning
för sina, skulle vilja betaga riksens ständer den, efter min
öfvertygelse, dem tillkommande makten att i plena afgöra,
huruvida förvaltningen af de medel, som de beviljat till af bördande
af den skuld de garanterat, samt om denna gälds belopp och
natur, skola vara hemliga eller uppenbara. Jag kan således
icke tro, att den fråga, som herr majoren Holst derom väckt,
står i någon kollision med dem, hvaröfver Kongl. Maj:t vill
rådfråga hemliga utskottet och följaktligen icke heller är
stridande emot 47 § i regeringsformen. Det är sant, att
riksgäldskontorets förvaltning ifrån 1789 till 1792 granskades af
det hemliga utskottet vid riksdagen i Gefle. Men då man
påminner sig, att detta kontor, enligt 2 § i 1789 års
riksdagsbeslut, till en del besöijt de nödiga utgifterna till krigets
utförande, och att Kongl. Maj:t 1792 icke ansåg nyttigt att
lemna riksens ständers plena någon detaljerad underrättelse
om dessa utgifters beskaffenhet, lärer man snart finna, att detta
prejudikat icke mera eger någon kraft, när de synnerliga
omständigheter länge sedan upphört, hvilka föranledde dertill.
Prejudikat kunna dessutom icke anses för grundlagar. I
sådant fall skulle de flesta ämnen för riksens ständers
rådplägningar med uteslutande rätt tillhöra det hemliga utskottet. Det
skulle då till exempel icke vara riksens ständer tillåtet att i
plena rådslå om bevillningar och deras fördelning, eller för-

Järta. Skrifter. Lefnadst.

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free