Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
Den jakobinism, som framträdde i detta försök,
likasom i partiets kort förut gjorda, likaså af Hjerta lifligt
understödda förslag att medgifva bondeståndet deltagande
i bankens förvaltning, var må hända icke så utan ett
politiskt syfte — att vinna bondeståndet för oppositionen;
och troligen var det ock just derför, som försöket blef så
skoningslöst tillbakavisadt af den kunglige
förtroendemannen. Men bitterheten mellan partierna växte i jembredd
med föraktet för en landtmarskalk som — i öfrigt så rent
oduglig för ordförandevärfvet, att han en gång föreslog
votering öfver frågan, huruvida begärd votering skulle
anställas — vid vigtigare tillfällen, utan egen vilja, gick Tolls
ärenden. Hos en ung man af Hjertas skaplynne vände
sig nog detta förakt äfven emot det riddarhus, som sålunda
lät, sig nedtystas, mot en majoritet, som med sitt bifall
understödde denne landtmarskalk.
Kom så öfverläggningen om realisationsplanen i de
bekanta sessionerna den 26 och 29 Maj. För det parti, som
Hjerta tillhörde, var det ej hufvudsaken att fa regeringens
af hemliga utskottet tillstyrkta realisationsplan ogillad, ehuru
flera af de ledande männen, deribland Hjerta, föredrogo
andra utvägar. Spörsmålet var för dem och för motpartiet
väsentligen konstitutionelt och gälde riksdagens
bevillningsrätt. Det var samma strid, som utkämpades 1789:
konungen ville hafva bevillning för obestämd tid eller till nästa
riksdag, för att vara af all riksdag oberoende; 1800 års
jakobiner ville, såsom 1789 års patrioter, hafva den nya
bevillningen fästad vid vissa år. Uppgiften var derför att
skilja frågan om bevillningen och dess fortvaro från den
stora frågan om realisationsplanens antagande, — något
som i sig sjelft onekligen var ganska svårt. Vid
upprättande, af propositionerna till den slutliga voteringen var
Hans Hjerta den, som med största bestämdhet yrkade på
detta särskiljandet af frågan om realisationsplanen och
frågan om den bevillning, hvilken erfordrades till betalning
af den in- och utländska gälden; så formulerad kunde en
fördelning af betänkandets innehåll möjligen låta sig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
