Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPINGS RIKSDAG ÅR 1800.
XXIII
sparre afsade sig sin plats i hemliga utskottet, med
förklaring, att han icke ville vara ledamot af ett utskott, som genom
maktspråk fått sig påtrugad en decisionsrätt öfver rikets
ständers verk, hvilken lagligen tillkomme riksens ständer sjelfva.
Denna strid under riddarhusets plena den 20—24 Mars
var deÄ första sammandrabbningen mellan partierna. Sedan
landtmarskalken genom propositionsvägran afvisat
yrkandena på riksdagens rättigheter öfver sitt eget verk, lade
konungen härtill tyngden af sin, genom hofkansleren,
riddarhuset delgifna förklaring, att landtmarskalken rätteligen
förfarit. Ett löfte, att K. M:t efter öfverläggning i hemliga
utskottet ville »meddela rikets ständer all den kännedom
rörande riksgäldskontoret, som med ärendenas natur kan
vara öfverensstämmande och som K. M:t för sitt folks
bästa och sannskyldiga väl i nåder nyttig pröfvar», var
den enda ersättning riksdagen fick för den rättighet öfver
sitt eget verk, hvilken det »jakobinska» partiet velat
häfda och som landtmarskalken ansett sig berättigad att
förneka. Men det är eget att se, huru ytterst undergifvet
jakobinerna fogade sig efter den kungliga ukasen. Till och
med Hans Hjerta, som före hofkanslerens ankomst anmält
sig att tala, yttrade nu: »sedan K. M:ts för en stund sedan
ankomna skrifvelse blifvit för ridderskapet och adeln
uppläst, har jag ingen ting att anföra.»
För andra gången och på samma sätt blef
oppositionspartiet kufvadt den 23 Maj. Silfversköld och Seton hade
föreslagit, att adeln måtte afsäga sig privilegiet att besitta säterier.
Landtmarskalken affardade saken med förklaring, att en
sådan fråga ej kunde till ventilation upptagas, enär den vore
stridande mot 27 § i adliga privilegierna och mot K. M:ts
höga rätt att utfatda privilegium på att besitta säterier.
Härvid uppkom bland ridderskapet och adeln »en märkelig
oro», och Hans Hjerta hörde till dem, som mot
landtmarskalken sökte häfda riddarhusets sjelfständighet Men
de tystades af klubban. Under nytt åberopande K. M:ts
rättigheter förvägrade landtmarskalken ordet åt dem som
anmälde sig att tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
