Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTA OCH 1809 ÅRS REGERINGSFORM.
XXXI11
deltogo i den hos hertigen d. 2 Maj samlade konferens,
der afsättningen af Gustaf Adolf och hans ätt uppsattes
främst på riksdagens program. Sedan derefter riksdagen
sjelf tagit konstitutionsfrågan om hand blef han, då
han enständigt vägrade att återtaga sin plats på
riddarhuset, kallad till konstitutionsutskottets biträde såom dess
sekreterare. Såsom sådan uppsatte han den promemoria,
efter hvilken författningen diskuterades, och skref, som
bekant, på en enda natt det klassiskt vordna politiska
aktstycke, som inleder utskottets förslag till ny
regeringsform. Med kännedom om hans ömtålighet i allt, som rörde
öfvertygelsens sjelfständighet, kan man ock vara viss, att
han icke ens som sekreterare skulle hafva satt sitt namn
under detta förslag, om det ej motsvarat hans egen
uppfattning af samhällets kraf1). Det jemvigtssystem af tvenne
hvar inom sitt område begränsade och så vidt möjligt
sjelfständiga statsmakter, som utmärker 1809 års
författning, var redan vid denna tid hans politiska ideal. Det
fins för visso ingen anledning antaga, att han underkänt
vigten af de riksdagens rättigheter, som nedskrefvos i d en
nya grundlagen; det var för dem han hade med utmärkelse
’) Beskow säger i sina Lefnadsminnen sid. 106, att bland
»nyskapelser» i författningen som »Järta ej gillade» voro
justitieombudsmanska-pet och op[nionsnämden. I afseende å den förra skulle Järta i samtal
med Beskow omkring 1830 hafva förklarat, att den var en eftergift åt
Mannerheim,’som önskade den som"ett slags moderator mellan konung och
folk. — Men då Järta ?.r 1821 blef föremål för åtal anstäldt af
justitieombudsmannen, da ännu samme hans vän Mannerheim, som först mottog
detta ständernas förtroende, skref han i sin försvarsskrift till hofrätten bl.
a. följande: »Friherre Mannerheim torde erinra sig, hvem det var som
inom det första konstitutionsutskottet först framstäldt den idé att ibland
konstitutionela kontroller gifva nationen en ombudsman, hvilken i stora
fall kunde framträda och endast i sådana, att föra hennes talan». »Med
hågkomst häraf samt med något minne af det motstånd som denna idé
mötte och af de vilkor, hvarmed den antogs, skall friherre Mannerheim
kan hända anse mig icke vara alldeles obefogad att yttra mig i detta ämne»
— hvarefter han ingick i en konstitutionel utredning af skilnaden mellan
justitieombudsmannens och justitiekansleren befogenhet, hvilken ännu
är af stort värde. — Ordställningen synes här snarare antyda, att Järta
angifver sig sjelf som upphofsman till idéen och på den grund berättigad
att yttra sig om justitieombudsmannaembetets uppgift. Om meningen
varit, att Mannerheim framkastat idéen och Järta kritiserat den, skulle
orden väl fallit annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
