Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
kämpat vid 1800 års riksdag; under sin
statsmannaverksam-het har han med synnerlig omsorg iakttagit de samma, och
det fins till och med exempel, att han tillstyrkt rättelse af
sådana riksdagens förfoganden, hvarigenom den synts
afhända sig en grundlagsenlig rätt. Han räknades också
alltid som en af de förnämste männen inom det parti,
hvars hufvudföremål just var författningens skyddande mot
de mera dolda, men ej föraktliga ansträngningar, som
gjordes att i èn eller annan form återföra säkerhetsakten
och inskränka riksdagens beskattningsmakt. I detta stycke
var Järta orubbligt hängifven sitt eget verk.
Men såsom verkmästare vid den lyckligt utförda
statshvälfningen, kände Järta utan tvifvel djupt det ansvar, som
dermed följde, och vakade derför med yttersta
uppmärksamhet öfver allt, som kunde störa denna så konstfärdigt
hopkomna jemvigt. Det låg också i sakens natur, att den
som i en af lidelser upprörd tid sjelf kallades till
statsrodret och der med egna ögon såg styrelsens vådliga
belägenhet, kände dess behof af enhet och kraft, sjculle
varda en nitisk målsman för dess rätt och se farorna för
framtiden hufvudsakligen i försöken att åt riksdagen
tillerkänna nya rättigheter. Dylika anspråk framträdde redan
1809 ganska oförtäckt, och Järta skydde aldrig att öppet
mot dem uppträda, och, i hvad på honom berodde, häfda
konungamaktens sjelfständighet inom det åt den samma
tillmätta område. Ju mera ett nytt slägte ville omflytta
tyngdpunkterna inom samhällsförfattningen, desto kraf-
I underd. skrifvelse af den 20 Febr. i8lo anmälde riksens ständer
hos K. M. sin önskan, att landttullarna måtte upphäfvas, jemte uppgift om
sätten, huru staten skulle vinna ersättning för derigenom mistande
inkomster. K. M. svarade derå, på Järtas föredragning den 7 Mars, att 60 \ af
R. F. >räknar landt-tullafgifterna till den bevillning, som riksens ständer
ega att allena bestämma och att det således af riksens ständer beror att
bibehålla eller afskaffa denna afgift, hvarför K. M. utan alt utförda den
författning ständerna endast som underdånig önskan anmält, öfverlemnar åt
riksens ständer att fatta ett afgörande beslut och sjelfva om landttullames
upphörande förordna». Med >djup vördnad för K. M:ts i detta afseende
utmärkta nådiga ömhet om sina undersåtars väl jemte dess höga rättvisa och
granlagenhet om grundlagens orubbliga aktning» tog riksdagen denna
rättelse ad notam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
