Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTA OCH 1809 ÅRS REGERINGSFORM. XXXI11
tigare blef sedermera hans fasta grepp i den år 1809
besvurna grundlagens anda och bokstaf, desto lifligare
uttalade han sina farhågor för ett återfall i den utveckling,
som störtade 1720 års författning. Så var han såsom
grundlagens väktare ståndaktig under nära fyratio år: idet
politiska lifvet inträngde ett åskådningssätt, som för 1809
års grundlagstiftare var främmande, men han blef sitt
system trogen, ofta nog mera trogen än regeringen sjelf,
hvilken icke alltid kunde på samma sätt, som den enskilde
mannen, bedöma omständigheternas kraf. Huru vidt skild
han redan år 1809 var från den tillämpning af det
konstitutionela systemet, som i senare tid gjorde sig allt mera
gällande, det visar hans försök *) att vid öfverläggningarna
om den nya riksdagsordningen motverka införandet af en
riksdagens revision af statsverkets räkenskaper, en
institution, hvilken syntes honom antingen blifva alldeles
öfverflödig ellerock leda till ett ständernas ingrepp i styrelsen
som strede mot regeringsformens hela anda.
Statsrevisionens betydelse såsom en afledare för en eljest alltid
frätande misstänksamhet skänkte han eget nog ingen
uppmärksamhet; och ehuru de vid 1809 års riksdag så giftiga
beskyllningarna mot den föregående styrelsens embetsmän
borde hafva gifvit en föreställning om vådan af allt
hemlighetsmakeri inom administrationen, såg han i yrkandena
på den offentliga granskningen endast ett anspråk på
riksdagens deltagande i förvaltningen, med deraf följande ofog
.’) Enligt fullt trovärdig uppgift är Hjerta författaren af det memorial
som vid riksdagsordningens föredragning i borgarståndet, den i Sept.,
upplästes af rådmannen Korsbergen »Den speciella granskningen af
statsmedlens användning», heter det här, »skulle medföra en pröfning af regeringens
mått och steg, hvilken snart öfverginge till en sådan anarkisk
öfverförvalt-ning, hvaraf våra riksdagshäfder för oss och våra efterkommande förvara en
varnande erfarenhet»... Hänvisande till »det värdiga och endast till stora
bruk riktade användande af riksdagens beskattningsmakt och af
ansvarigheten för statsrådets ledamöter, hvarigenom det engelska folket bevarat
sin frihet utan att nedlåta sig till föremålen för en bokhållares
uppmärksamhet, och utan att genom en onyttig granskning af regeringens
verkställighetsåtgärder försvaga kraften och hindra verksamheten af dessa», fortfar
han: »Det torde vara förlåtligt att icke vilja fordra för det svenska folket
en vidsträcktare frihet än det engelska njuter genom en statsförfattning,
på hvars bepröfvade grunder vår nya är till väsentliga delar uppförd».
Järta, Skrifter. LefnadsU
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
